Johannes Orstadius
Program/klass på Europaskolan Strängnäs: Kemi- och Fysik-programmet, klass KF08.
Avgångsår: 2011.
Hur kan en svart kristall som är nedkyld leda ström helt utan motstånd? Det försöker Johannes Orstadius lösa, under sina studier till civilingenjör vid Chalmers. Redan som liten blev han intresserad av ädelstenar och han har genom åren fått stipendier som hjälpt till att vidga vyerna. Här rapporterar Johannes från universitetet och ger sina bästa tips till dig som ska välja gymnasium.
Nu har du kommit en bit in i din utbildning till civilingenjör. Hur känns det?
– Det är naturligtvis svårt att se framför sig i gymnasiet vilken skillnad universitet utgör – hur många gånger lärare och äldre vänner än påpekar det. Jag tror att gymnasietiden hjälpt mig på två sätt i detta:
1) De naturvetenskapliga specialkurser som Europaskolan Strängnäs erbjöd har visat sig vara bland de värdefullaste av alla – inte minst kurserna i matematik med datorstöd samt i materialfysik.
2) Den frihet i undervisningen som jag kände.
Ett konkret exempel på just friheten är gymnasiearbeteskursen: Vi fick möjlighet att arbeta inom ett helt egenfunnet projekt, ensamma eller i grupp – i stark kontrast till hur det var för min bästa vän på en annan skola. Där lottades de in i stora grupper och fick förbestämda projekt obligatoriskt tilldelade. Det var bara tack vare denna frihet jag kunde engagera mig så mycket i mitt gymnasiearbete, och i slutänden få en väldig personlig utveckling tillbaka av detta.
Du forskar kring ett ovanligt ämne: supraledare. Vilken är den största utmaningen?
– Utmaning är ett blygsamt ord i detta fält! Efter över 100 000 forskningsartiklar inom fältet högtemperatursupraledare (sedan upptäckten 1986) har man efter nära 30 år ännu inte funnit anledningen till att det fungerar. Att lägga samma pussel som tusentals andra forskare, men försöka se något nytt, är lika omöjligt som nervpirrande.
Våren 2015 fick du ett Anders Wall-stipendium. Vad har det öppnat för möjligheter?
– Kontakter med människorna! Ju fler av de tidigare stipendiaterna man pratar med, desto mer inser man hur jämförelsevis litet värde själva stipendiet har. Men inte nog med det, bara minnet att hålla tal inför 600 personer är något man utvecklas av som person.
Hur minns du din gymnasietid på Europaskolan Strängnäs?
– Det är egentligen inte kunskapen som sätter djupast spår, snarare var det personalens engagemang i elevernas personliga utveckling. Från läraren Johan Wilds fantastiska, egensnickrade matematikundervisning med datorstöd (som gör det så mycket enklare att komma in i den programmering som numera är grund i varje teknisk utbildning) till hjälpsamheten hos all administrativ personal.
Det finns ett minne jag vill lyfta mer än andra. När jag på våren i trean återkom till skolan efter att ha tävlat med mitt gymnasiearbete och vunnit en forskningsresa till MIT, fanns somligt jag ville förändra. Gymnasiearbeteskursen var inte anpassad för naturvetenskapliga arbeten. Kursboken berättade ingenting om vetenskaplig metodik eller hur en vetenskaplig rapport skrivs. Jag hade googlat fram kriterierna för examensuppsatser från Karolinska Institutet för att få reda på vad som kännetecknade en god vetenskaplig rapport. Dessutom finns en mängd forskarläger, naturvetenskapliga tävlingar som Europaskolan Strängnäs elever, med sin gedigna undervisning i ämnena, skulle ha nytta av att känna till. Så en dag i april inkräktade jag på ettornas lektioner och bad att få låna några av de mest engagerade natureleverna. Lärarna nickade. Tillsammans grundade vi föreningen Europaskolan för vetenskap – EfV. Jag berättade för rektorn om planen och senare samma vecka hade han hjälpt oss att samla samtliga skolans naturelever för en obligatorisk föreläsning. Ett par dagar senare hade vi uppåt hundra medlemmar, och kunde således erhålla ekonomiska bidrag från Ungdomsstyrelsen för att hjälpa skolans elever.
När vi slutligen frågade samme rektor om att få ta ett av studierummen i besittning, flytta ut all nuvarande inredning och möblera med vetenskapliga exempelrapporter och informationsblad om kommande tävlingar och läger, trodde vi givetvis att vi gått för långt. Men icke. Såvitt jag vet frodas EfV fortfarande, och ger bland annat ut bidrag till skolans elever för att täcka kostnader i deras naturvetenskapliga/tekniska gymnasiearbeten.
När åter samme rektor ägnade en sommardag för att åka runt och handla sängkläder åt en sommarforskarskola (en annan historia …) insåg man bortom tvivel att detta är en skola som vill sina elever väl, från topp till tå.
Har du något råd till de elever som nu står inför sitt gymnasieval?
– Samma som alla andra ger: Våga börja fördjupa dig i ämnen som du tycker är allra roligast, redan under gymnasiet. Tiden går avsevärt mycket fortare än vad man tror.
Vilka är fördelarna med att välja Europaskolan Strängnäs?
– Mitt enda råd ovanför gällde fördjupning, och här delar Europaskolan Strängnäs verkligen mina tankar, med ett imponerande spektrum av fördjupningskurser.
Tre tips för att göra det bästa av gymnasieåren?
- Tveka inte att ta en egen väg, om du stöter på en sådan möjlighet. Specialkunskaper och egna perspektiv väger mycket tungt senare.
- Läs någon ekonomi/företagsekonomi, oavsett vilket program du går. Det är ett förträffligt verktyg att ha i bakfickan.
- Dränera lärarna på kunskap inom området du är mest intresserad av.
Vad tror du att du gör om fem år?
– Oj, här har jag kommit ett halvår in i min masterutbildning, och har fortfarande inte ett definitivt svar på detta. Kanske doktorand inom experimentell fysikalisk kemi/fasta tillståndets fysik, eller ädelstenshandlare.
