Intervju med Gunnar Elworth,
lärare på Europaskolan Strängnäs
Namn: Gunnar Elworth.
Tjänst på Europaskolan Strängnäs: Förstelärare, lärare i svenska och historia.
År: Sedan 2005. Om inte något oförutsett inträffar så lär jag jobba här länge till.
Bor: På Oxhagsvägen i Strängnäs.
På fritiden: Läser böcker, kollar Netflix och åker längdskidor när det är möjligt. Dessutom så är jag en hel del med min familj också!
Bästa film: Gudfadern (I och II).
Bästa bok: Bröderna Karamazov av Fjodor Dostojevskij.
Motto: En ständig hunger efter kunskap står inte i motsättning till en stark dragning till trams och flams!
Hej Gunnar!
1. När började du som lärare på Europaskolan Strängnäs och vad undervisar du i?
– Hösten 2005. Jag undervisar i ämnena historia och svenska.
2. Varför valde du Europaskolan som arbetsplats?
– Den hade då, och har fortfarande, ett mycket gott rykte, och eftersom jag och min fru redan hade flyttat till Strängnäs så låg den ju väldigt bra till rent geografiskt.
3. Vad fick dig att vilja bli lärare? Vad är det som driver dig i ditt jobb?
– Jag har velat bli gymnasielärare sedan jag var 14 år, vilket egentligen är lite märkligt eftersom jag knappt visste något om gymnasiet då. Jag gillade nog tanken på att man som lärare hela tiden skulle få jobba med sina favoritämnen. Det var historieintresset som var grunden och sedan har annat kommit till. Sedan ska jag inte sticka under stol med att jag älskar att stå inför publik! Det är underbart att få berätta saker och förklara olika skeenden och begrepp. Men det roligaste är nog ändå att interagera med eleverna: att få ställa frågor som får dem att fundera och även att få intressanta frågor från ungdomarna gör det hela väldigt levande. Att ständigt få jobba med unga människor är ju också väldigt roligt! Dels är de i en spännande fas i livet, dels känner man sig liksom lite yngre av att vara med unga människor. Jag kommer ha mycket bättre koll på ungdomliga ord och uttryck när jag är 65 än de i min ålder som inte valt lärarbanan!
4. Hur minns du hittills den tid du har varit på Europaskolan?
– Det har varit 13 väldigt goda år. Jag minns hur jag snabbt lärde mig att jag på Europaskolan verkligen fick glädje av den kunskap jag samlat på mig under åren. Det var både kul och ansträngande. Det gäller att kunna sitt ämne för rätt var det är kommer en elev med en klurig fråga och då vill man inte stå där som ett frågetecken. Detta har inte förändrats under alla år på Europaskolan. Eleverna är vetgiriga och ambitiösa, även om vissa visar det mer än andra! Dessutom har jag fått undervisa på mitt sätt och fått frihet att utveckla mina kurser åt det håll jag vill, vilket är oerhört stimulerande för en lärare. Mina kollegor har jag haft väldigt kul med genom åren, inte minst i mitt nuvarande arbetsrum där diskussionerna och skämten duggar tätt. Det är ett kunnigt och kompetent gäng med glimten i ögat som gör det roligt att gå till jobbet varje dag (i stort sett …).
5. Något särskilt minne som sticker ut?
– Ju mer jag funderar på den frågan desto svårare är det att välja ut ett enda minne som sticker ut. Några höjdare jag minns lite extra är när jag blev vald till Årets lärare mitt första år på skolan vilket var en oerhörd kick. Dagen då vi fick besked om att mitt och min kollega Johan Sandells program Modern Humanities blev godkänt av Skolverket var en stor dag för oss båda. Sedan vill jag även lyfta fram minnet av när tolvorna gick ut. Jag hade undervisat alla eleverna i den generationen i svenska i flera år och trivdes väldigt bra med dem, så det blev en stark och lite sorglig upplevelse att se dem alla försvinna på en gång.
6. Är det något speciellt du tagit med dig inför framtiden, från mötet med elever och kollegor?
– Jag har jobbat på Europaskolan under den största delen av min tid som lärare så det är massvis med saker som jag har lärt mig av möten med såväl kollegor som elever. När det gäller kollegor så tar jag med mig en fascination över hur mycket kunskap och driv det finns hos de jag jobbar med och har jobbat med. Samt vikten av att inse att lärare är olika och måste få vara det, om glöden ska kunna hållas vid liv i många år. När det gäller elever så tar jag med mig hur mycket man som lärare har att vinna på att ha en god kommunikation med eleverna, och att visa att man kan ta in vad de säger. Elever som känner att läraren är en människa som vill väl och som lyssnar på en tenderar att ha lättare att till sig av det man säger.
7. Vilka råd skulle du vilja ge till de elever som ska välja gymnasium i dag?
– Ovanför ingången till templet i Delfi stod devisen ”Känn dig själv” och det gäller även i valet inför gymnasiet. Det gäller att fundera på vad man är intresserad av och vad man passar för. Sedan bör man inte heller vara för rädd för att välja fel, alltså att man under eller efter gymnasiet inser att man blivit intresserad av helt andra saker. Det går att ordna till i efterhand. Mångas väg i livet är full av överraskande vändningar och nya inriktningar. Sedan vill jag gärna lyfta fram att även valet av skola kan vara viktigt. Att hamna på en skola med en miljö och en anda som passar en kan göra stor skillnad. Och slutligen: gå inte för mycket på rykten. Det ”alla” vet om vissa skolor kan helt enkelt visa sig inte stämma. Ta reda på det själv!