Europaskolans verksamhet startade 1994 när ett gymnasium med europeiska bildningsideal etablerades i Strängnäs. Två årtionden senare kontaktades ägarstiftelsen av oroliga föräldrar i grannkommunen Flen, som uttryckte en stark önskan om att en grundskola skulle startas på orten i Europaskolans regi. Kommunen hade bestämt sig för att minska antalet skolor och flytta högstadiet i Malmköping till centralorten Flen. Efter en del betänketid sa stiftelsen ja. En ansökan lämnades in till Skolinspektionen med målsättningen att öppna en grundskola för årskurs 4–9 i Malmköping.
Här följer historien om hur Europaskolan kom att bli länken mellan folkskolestadgan och realskolan via kommunal grundskola till nutidens friskola. Häng med på en bildningsresa i tiden.
Engagerade föräldrar som inte ville att orten skulle förlora en grundskola. Det var startskottet för tio framgångsrika år med Europaskolan i Malmköping.
Den oroliga föräldragruppen hade under en tid sneglat mot en annan av koncernens verksamheter, nämligen Europaskolan Rogge, en grundskoleverksamhet i Strängnäs. Föräldrarna i Malmköping ville ha en liknande grundskola på sin ort och nu blev det lite bråttom. Lärare skulle rekryteras och lokaler som kommunala Malmaskolan lämnat efter sig skulle ställas i ordning. Det hela gick i rasande fart under sommaren 2015 – drygt 100 år efter att det som kom att bli skolans huvudbyggnad för första gången slog upp portarna.
Kyrkbyn som blev en köping
Hur kom det sig att en skola hamnade i Malmköping från första början? För att svara på det får vi gå tillbaka i tiden några hundra år. Förklaringen finns i Malmköpings forna roll som central handels- och regementsplats.
Malma kyrkby, så hette platsen i Lilla Malma socken som skulle bli Malmköping. Hit kom den nye chefen för Södermanlands regemente, Gustaf Adolf von Siegroth, år 1771. Där blev regementet kvar ända till 1921.
Gustaf Adolf von Siegroth hade stora planer för orten, som han tänkte skulle bli en stad för handel och hantverk. År 1785 fick platsen sina köpingsrättigheter och sju år senare även marknadsrättigheter. Så föddes Malmköping. Malm betyder sand eller grusmark och köping betyder handelsplats. Någon stad blev aldrig orten utan med tiden en köpingskommun.
Den tidiga undervisningen i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet höll inte den bästa kvaliteten, men i och med folkskolestadgan 1842 blev det mer struktur. En nybyggd skola vid Klockargården ersatte den tidigare sockenstugan.
På 1870-talet byggdes allt fler skolor i trakten, men en högre utbildning var efterfrågad. Skoldirektionen vädjade till invånarna i Malmköping om att gemensamt bidra för att ”åstadkomma själars högre bildning och sjelftänkande”. Tanken var att ge elever från arbetarklassen mer bildning, samtidigt som de skulle undervisas i praktiska ämnen som handel och jordbruk.
Den 1 september 1875 startade äntligen Malmköpings högre folkskola. På plats fanns de första eleverna, som var tio till antalet – alla pojkar. Vid katedern stod magister August Ekelund, beredd att sätta i gång med undervisningen i skolans enda rum. Det var den så kallade Hjulhammarsalen som låg i ett, numera rivet, hus vid torget i Malmköping.
Mot slutet av 1800-talet var skolorna väldigt utspridda kring Malmköping. Utöver de centrala skolorna fanns även flera andra småskolor på olika håll. Dessutom var den högre folkskolan åter akut trångbodd. Det var dags att tänka om – och varför inte samla all undervisning på ett enda ställe?
Vid sekelskiftet 1900 kom beslutet att bygga ett nytt skolhus vid Malma boställe eftersom ”markens beskaffenhet där är förträfflig och i närheten finns vattenledning. Där är lätt att anlägga kloakledning”. Så lades grunden till den huvudbyggnad som invigdes år 1910 och som alltså än i dag står kvar – och som drygt 100 år senare blev huvudbyggnad för Europaskolan Malmköping (bilden nedan).
Kommunal mellanskola 1914 och första realexamen 1915
Snart började skolan i Malmköping sträva mot att bli en kommunal mellanskola. Skolan betydde nämligen mycket för trakten, ja för hela länet, då många familjer inte hade råd att sända sina barn till privata skolor eller högre läroverk.
År 1914 stod en nervös skolkommitté på perrongen i Malmköping, iklädda sina bästa kostymer, med portföljer och väl vässade pennor. Det var dags för en resa till Stockholm för att få tillåtelse att etablera en kommunal mellanskola i Malmköping. Resan kom att bli lyckad och i juni samma år upplöstes den högre folkskolan. I augusti välkomnades eleverna till Malmköpings kommunala mellanskola.
Den 4 juni 1915 tog de allra första eleverna realexamen i Malmköping. Det kom att bli ett högtidligt tillfälle där de lättade studenterna efter hårda förhör marscherade mot fotografering – givetvis ackompanjerade av musik från regementet. I examensgruppen fanns också skolans första kvinnliga student – Magdalena Dahlqvist (bilden nedan) – som förevigades hos fotografen med sina gratulationsblomster.
Flera elever avlade sedan realexamen i den kommunala mellanskolan, står det att läsa i skolans historik. Likaså framgår det att det gick bra att stanna så länge man behövde för att få tillräckligt höga betyg. Skräddare Malms son Isak var ett exempel, en pojke som tillbringade två år i varje årskurs innan han var nöjd.
Redan 1923 ville Malmköping att skolan skulle bli statlig, men det kom att dröja hela 24 år innan så blev fallet, delvis beroende på de rådande svåra tiderna med depression. Hela tiden fortsatte dock skolan i Malmköping att bereda vägen för framtiden. Behovet av lokaler var ständigt stort och särskilt behövdes bättre lokaler för kemi och fysik. Från 1946 ombildades skolan successivt till Malmköpings samrealskola och år 1951 kunde en ny byggnad för denna verksamhet invigas. Realexamen gav fram till 1970 och ännu ett mål var uppnått.
Under 1950- och 60-talen förbereddes skolan för att bli den nya tidens nioåriga enhetsskola, senare grundskola. I olika etapper tillkom om- och tillbyggnader som bland annat medförde ett separat gymnastikhus med simbassäng, ett bibliotek och nya lektionssalar.
Malmköping konkurrerade sedan med Flen om att bli centralort för traktens högstadium. Skolöverstyrelsen valde till slut Malmköping med motiveringen att färre nybyggnader behövdes här än i Flen – och så var ännu en milstolpe nådd i skolans utveckling. Så rullade verksamheten på fram till nästa stora händelse, nämligen förfrågan om en helt ny skola …
Invigning av Europaskolan Malmköping hösten 2015
Vi tar oss tillbaka till föräldrarna i Malmköping som ville ha kvar en grundskola på orten. Den 24 augusti 2015 invigdes så Europaskolan Malmköping (då kallad Europaskolan Malma) för årskurs 4 till 9, med målet att ge eleverna bästa möjliga grund för gymnasiet samtidigt som de förbereds för framtida möjligheter och utmaningar – både i Sverige och internationellt.
Skolan tog efter mycket av den struktur som fanns på Europaskolans två övriga skolor. Bland annat anställdes ett par år senare egna kockar som lagade skolmåltiden från grunden. Nu fick Europaskolan Malmköping ett eget tillagningskök. Allt med grundtanken att skolmåltiden ska vara en helhetsupplevelse för både kropp och själ.
De europeiska bildningsidealen skulle prägla verksamheten och skolan försågs med verksamhetsstöd från koncernens moderbolag. Lokalerna hyrdes av Flens kommuns fastighetsbolag och sakta steg elevantalet på skolan.
Skolans verksamhet blev hela tiden bättre. Stephan Eriksson anställdes som rektor och sakta men säkert byggde han sitt lag med lärare, pedagoger och övrig personal. Stephan inrättade omgående ett fokusområde som handlade om förståelse och bemötande. Genom att se och möta barnen där de befann sig i sin utveckling, både som människor och elever, lade han grunden för många framgångssagor under de tio år som skolan fanns. Genom att prioritera just bemötande skapades förutsättningar för ökad elevtrivsel. Skolledningen var noggrann med att samtliga medarbetare ställde sig bakom frågan om bemötande, då det ansågs vara avgörande för relationsbyggandet med eleverna.
Skolan kom under hela den tid verksamheten drevs att ställas inför stora utmaningar kopplade till de socioekonomiska förutsättningarna i upptagningsområdet. För att mäta kvaliteten i utbildningen fokuserade skolledningen på tre parametrar. Det handlade om andelen elever med behörighet till gymnasiet, det genomsnittliga meritvärdet och till sist andelen elever som nådde godkända betyg i samtliga ämnen.
Under de tio år som verksamheten bedrevs var kunskapsresultaten för de årskurs 9 som tog examen bättre än de modellberäknade resultaten. Första verksamhetsåret kom 55 procent av niondeklassarna att klara godkänt i alla ämnen. Några år senare var den siffran 81 procent. Det genomsnittliga meritvärdet för avgångsklasserna låg i snitt över det modellberäknade värdet under verksamhetens tio år. Samma sak gällde andelen avgångselever som klarade av att uppnå behörighet till gymnasiet. Sammantaget kan vi fastslå att kunskapsresultaten efter några tuffa inledande år förbättrades successivt och under de avslutande åren överglänste de modellberäknade värdena, vilket så klart är en stor framgång.
Det gick mellan 240 och 308 elever på skolan under perioden 2015–2025. Förutom att fokusera på kunskapsresultaten lade skolledningen stor vikt vid elevtrivsel. Under perioden 2019 till 2025 förbättrades elevernas nöjdhet med skolan från drygt 52 procent till att nudda 90 procent.
För att sätta prestationen från både skolledning och eleverna i perspektiv till andra liknande verksamheter genomfördes en analys av Europaskolan Malmköping. Med avstamp i vedertagna teorier kom utredarna i rapporten Framgångsrik skolutveckling att fastslå att skolan presterade kunskapsresultat långt över vad de socioekonomiska förutsättningarna faktiskt förutsatte.
Rapporten visade även att den organisation, de arbetsformer och det kvalitetsarbete som huvudmannen och skolan efter hand utvecklat väl överensstämde med vad forskningen identifierat som kännetecknande för framgångsrika skolor. Rapporten fastslog också att det fanns vetenskapliga belägg för att skolledningen prioriterat rätt saker i undervisningen och i sin verksamhetsutveckling.
Verksamheten vid Europaskolan Malmköping är med andra ord ett tydligt exempel på framgångsrik skolutveckling, något Europaskolan är stolt över, och vi kan ur flera olika perspektiv se tillbaka på en framgångsrik tioårssejour som huvudman för en grundskola i Malmköping.
