Intervju med Simon Ström,
före detta elev på Europaskolan Rogge och Europaskolan Strängnäs
Namn: Simon Ström.
Europaskolan Rogge: 2008–2012.
Europaskolan Strängnäs, program och klass: Kemi/Fysikprogrammet, KF12.
Avgångsår: 2015.
Studerar i dag: Civilingenjör i system i teknik och samhälle.
Bor: I Uppsala.
På fritiden: Fågelskådning, cykling, resa, umgås med vänner, och gå på konserter.
Bästa film: Hidden Figures.
Bästa bok: Hmm … Calculus … eller nja, kanske 12 Rules for Life – Jordan Peterson.
Motto: Vi ger aldrig upp! Så sade alltid min morfar.
Hej Simon!
1. Du var den allra första eleven på grundskolan Europaskolan Rogge, år 2008. Hur gick det till?
– Jo, det var tack vare att min mamma Anna såg den första artikeln i Strengnäs Tidning om att en ny högstadieskola skulle öppna. Hon hörde direkt av sig till dem och bad om att få ställa mig och min yngre bror Johannes i kö. Och tydligen var vi de första.
2. Hur minns du din tid på Europaskolan Rogge?
– Jag minns den med nostalgi och som en period där man verkligen utvecklades från liten till stor. Särskilt kunskapsmässigt, äntligen blev skolan roligare när man fick utrymme att fördjupa sig i ämnen som aldrig tidigare. Skolan gick från faktakunskaper till att förstå varför saker i samhället och naturen fungerade såsom de gjorde. Man fick äntligen börja med moderna språk också, vilket var väldigt kul. Lite särskilt minns jag min mentor Johan Sandell, och hans engagerade och alltid lika spännande SO-undervisning.
3. Du är även den första eleven som gått både grundskola och gymnasium inom friskolan Europaskolan. Vad fick dig att vilja fortsätta inom Europaskolan?
– Jag trivdes på Europaskolan Rogge och Europaskolan Strängnäs kändes som ett liknande koncept och en naturlig fortsättning. Jag hade hört mycket gott om skolan och allt överträffade mina förväntningar.
4. Vilket program läste du på Europaskolan Strängnäs och hur minns du din tid där?
– Jag läste Kemi- och Fysikprogrammet (KF). Jag minns särskilt våra engagerade lärare, som inte gav sig i att förklara förrän man verkligen förstått, och alla härliga vänner man lärde känna i klassen.
5. Något särskilt minne som sticker ut?
– Bildningsresorna till Grekland, Berlin och Bryssel är alla riktigt fina minnen. Än i dag, 4–6 år senare, kan det pirra till lite av de spännande och roliga minnen man har från dem. Och alla galna skrattanfall man hade med sina klasskompisar regelbundet så det gjorde ont i magen, vilket hör till när man håller så många bollar i luften som man gör på gymnasiet.
6. Vad gjorde du efter gymnasiet?
– Jag har arbetat en längre period inom vården, för att pröva något annat mer praktiskt och det trevliga i att arbeta med människor. Jag har även gett mig utrymme till att resa runt en hel del i Europa. Europaskolan väckte verkligen min nyfikenhet för alla de fantastiska städer som finns precis runt hörnet i jämförelse med övriga kontinenter, och jag har lärt känna många människor i en massa olika länder och det har gett spännande erfarenheter om kultur, språk … och mat!
7. Vad gör du i dag?
– Jag läser i dag till civilingenjör i system i teknik och samhälle (STS) vid Uppsala universitet. Det är en tvärvetenskaplig linje där man blandar kurser i matte, teknik och andra traditionsenliga ingenjörsämnen, med en tredjedel ekonomi och humaniora. Man lär sig inte bara att förstå hur tekniken fungerar, utan också hur dess utveckling samspelar med ekonomi, kultur, miljö och oss människor. STS i Uppsala är Sveriges enda motsvarighet till amerikanska ingenjörsinriktningen Sociotechnical Engineering, och STS-studenter återfinns på alla möjliga arbetsplatser där teknik, människa och samhälle knyts ihop. Jag har även varit engagerad i Uppsalas studentliv, en del i nationslivet men framför allt i Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN). Att pröva på att ta eget ansvar för olika projekt i studentlivet är otroligt givande. Man utvecklas så mycket som person, gruppmedlem och i att ta eget ansvar. Det är en perfekt förberedelse inför arbetslivet.
8. Vad har tiden på gymnasiet betytt för din framtid?
– Alla fantastiska lärare gjorde sina ämnen intressanta oavsett om man från början hade en fallenhet för dem eller inte. Det var verkligen roligt att gå till skolan de allra flesta dagar. Man hittade vänner som man än i dag har kvar och som man tillsammans tog sig igenom alla utmaningar på KF med. Att engagera sig i studentlivet i Uppsala är något av det mest givande jag prövat på, och något som de elevföreningar på Europaskolan som jag var med i verkligen sådde ett frö till.
9. Vad skulle du vilja ge för råd till nya elever som ska börja på Europaskolan?
– Det är en fantastisk skola där man får växa både hur brett och högt, rakt eller krokigt man vill. Lärarna brinner verkligen för sina ämnen och vill få en att utvecklas. Det kan kännas stressigt och tungt emellanåt men det hör gymnasiet till. Så fort man tar studenten så saknar man sina år på Europaskolan. Tre år går verkligen oerhört fort, och under gymnasieåren så formas man så mycket som person. Så: ta vara på tiden! Och välj en skola där lärarna verkligen bryr sig om ens egna utveckling och lärande, och där det finns en härlig elevanda, det kan inte vara fel!
