Intervju med Johannes Orstadius,
före detta elev på Europaskolan Strängnäs
Namn: Johannes Orstadius.
Program och klass på Europaskolan Strängnäs: Kemi/Fysikprogrammet 2008 (KF08).
Avgångsår: 2011.
Jobbar med i dag: Konsult inom ädelstenar åt svenska och utländska smyckesdesigners.
Bor: I Stockholm.
På fritiden: Kajak, springa runt i skogen, resor och uråldriga datorspel (just nu Heroes of Might and Magic I).
Bästa film: Levande slottet.
Bästa bok: Hjärtebrand (shameless plug för ”den där boken Johannes och en kompis skriver som aldrig blir färdig”).
Motto: ”14 % är en försumbar risk” (ett citat som vänner retat mig för åtminstone).
Hej, Johannes!
1. När gick du på Europaskolan Strängnäs och vad läste du för program?
– Jag läste Kemi/Fysikprogrammet mellan 2008 och 2011.
2. Varför valde du just Europaskolan Strängnäs?
– Kemi och fysik var mina största intressen tillsammans med nörderierna kring mineral och ädelstenar. Givet val!
3. Vad gjorde du efter gymnasiet?
– Studerade till civilingenjör inom ”kemiteknik med fysik”-programmet på Chalmers med master inriktad mot materialfysik. Valet gjordes av en optimeringsalgoritm för bästa bokstav-för-bokstav-matchning med gymnasieprogramnamnet. Skojar bara! Gymnasietiden stärkte mitt intresse för kemi och fysik, och jag ville befinna mig just i gränslandet mellan ämnena. Detta program på Chalmers, alternativt ett nanoteknikprogram i Lund eller teoretiska kandidatprogram i kemi med inriktning fysikalisk kemi, var de naturliga tre valmöjligheterna
4. Vad gör du i dag?
– I slutänden tackade jag nej till en doktorandplats inom mitt favoritämne materialfysik, och valde att satsa på en karriär som egenföretagare – som konsult inom ädelstenar för svenska och utländska smyckesföretag. Vägskälet mellan materialfysik och ädelstenar fanns där redan under tiden på Europaskolan, då jag ägnade mitt gymnasiearbete åt vetenskapliga undersökningar av ädelstenars kemi.
5. Hur minns du din tid på Europaskolan Strängnäs?
– Med stort nöje! Det var en plats som lät mig utvecklas med vänner som stöttade varandra.
6. Något särskilt minne som sticker ut?
– När jag till min stora förvåning vann förstapris i Utställningen Unga Forskare med mitt gymnasiearbete kring att se var ädelstenar kommer ifrån, med hjälp av att hitta atomstora föroreningar med skolans gamla IR-spektrometer. Jag återvände till skolan med en brinnande lust att ge andra bättre förutsättningar för att kunna genomföra roliga vetenskapliga projekt – inom ramen för gymnasiearbetet eller utanför. Tillsammans med ett gäng underbart entusiastiska KF- och Science-elever grundade jag föreningen Europaskolan för Vetenskap och under månaderna som följde försökte vi informera skolans elever om naturvetenskapliga tävlingar och forskarskolor, lägga fram exempel på hur ett riktigt vetenskapligt gymnasiearbete kan skrivas, få över 100 medlemmar för att kunna dela ut ekonomiska bidrag till naturvetenskapliga gymnasiearbeten, samt samla ihop skolans fantastiska men bortglömda samling av vetenskapliga instrument.
Därför var det helt fantastiskt att som föreläsare på forskarskolan Rays för ett par somrar sedan träffa dåvarande ordföranden för samma förening, som frodades och arrangerade bra mycket mer ambitiösa saker än jag hade kunnat föreställa mig under min tid!
7. Vad har tiden på gymnasiet betytt för din framtid?
– Det var där jag fick utrymme, uppmuntran och utrustning för att kunna ta mina intressen till en högre nivå, vilket är grunden till allt jag företagit mig därefter.
8. Vad skulle du vilja ge för råd till nya elever som ska börja på Europaskolan?
– Det är dina personliga intressen, initiativ och favoritområden som lägger grunden till din framtid, mer än betygen. Ta chansen att göra ditt gymnasiearbete till en djupdykning inom vad du tycker är allra roligast – även om det kräver extra ansträngning och/eller extra kostnader. Om det handlar om teknik eller naturvetenskap finns föreningen ”Europaskolan för Vetenskap” vars syfte just är att ge en hjälpande hand när det kommer till hur den där riktigt vetenskapliga rapporten kan formuleras eller hur kostnaderna för de där robotkomponenterna kan finansieras.
