Madeleine Dahlgren undervisar på spetsutbildningen i samhällskunskap och historia på Europaskolan Rogge sedan 2020. Närmast i bild sitter Leon Rodic, Hugo Svärd och Elis Brink, samtliga elever på skolans spetsutbildning i samhällskunskap och historia, årskurs 7.
– Våga plugga. Våga vara smart. Våga ta plats. Det är vad eleverna på Europaskolan Rogges spetsutbildning i samhällskunskap och historia tipsas om av läraren Madeleine Dahlgren. Taktiken fungerar. Söktrycket på utbildningen, som firade tio år i höstas, är stort.
Europaskolan Rogge erbjuder spetsutbildning på högstadiet inom samhällskunskap och historia och har så gjort i över tio år. Skolan erbjuder även spetsutbildning i matematik och naturorienterande ämnen. Kombinationen av spetsutbildning i samhällskunskap och historia är unik.
– Ja, vi är unika i den aspekten. Jag vet att det finns en skola i Linköping som erbjuder spetsutbildning i samhällskunskap, säger Madeleine Dahlgren som undervisat på spetsutbildningen sedan hösten 2020.
Elever som läser spetsutbildningen i samhällskunskap och historia studerar i ett högre tempo och har mer fördjupningar än elever i den ordinarie undervisningen. Utbildningen är populär och de 30 platser som finns till varje läsår söks av betydligt fler än så. Madeleine kan till och med se ett ökat intresse, vilket kan ha sin förklaring i vad som hänt i världen sista åren.
– Krig, klimatfrågan, pandemin och ekonomin har säkert ökat unga människors intresse för samhällsorienterande ämnen och frågor. Ungdomar vill förstå hur saker hänger ihop. Det är fantastiskt att se hur våra elever blommar ut under utbildningen, säger hon.
Antagningsförfarandet byggde tidigare på betyg, omdömen från lärare samt intervjuer. Vid senaste antagningen användes också antagningsprov, vilket är ett krav från Skolverket.
– Kanske att det kan få vissa att tveka att söka men vi jobbar hårt med att förmedla vikten av att våga låta sitt intresse ta plats. Våga plugga, våga vara smart, våga ta plats, säger Madeleine.
Claes Svensson var med och startade spetsutbildningen för tio år sedan. Det långsiktiga målet var att eleverna skulle bli diplomater, minns han.
– På den tiden var Sverige alliansfria och en viktig röst i världspolitiken när det gällde att medla i olika konflikter. I dag ser det annorlunda ut, säger Claes.
Spetsutbildningen är förlagd till två timmar per vecka i ordinarie schema där eleverna som läser utbildningen jobbar tillsammans under ledning av Madeleine eller hennes kollega Linus Brengesjö, som också undervisar i spetsämnena.
– Vi ger utrymme för fler diskussioner och reflektioner i de olika ämnena. I historia gör det högre tempot att större del av världshistorien hinns med och i samhällskunskap vässas debatt- och argumentationsteknik. Utbildningen kan likställas med gymnasienivå, förklarar Madeleine.
Det som förenar samtliga elever på spetsutbildningen i samhällskunskap och historia är det genuina intresset att genom det som hänt lära sig mer om vår samtid. Skolan får ibland återkoppling från vårdnadshavare som intygar att elevens iver att diskutera politik hemma ökat.
– Det är häftigt att se när eleverna tack vare ökad kunskap inser hur saker och ting hänger samman och att historien upprepar sig. Många som gått hos oss har återkopplat och sagt att de haft stor nytta av utbildningen på gymnasiet eller senare i livet. Det är både kul och skönt att höra.
I juni kommer elever i årskurs 8 och 9 att få göra en studieresa till polska Krakow med planerade besök i det tidigare koncentrationslägret Auschwitz. Resan är frivillig och eleverna kommer också att få besöka de Judiska kvarteren i Krakow, samt Oskar Schindlers tidigare fabrik där många judar räddades undan nazisternas krigsbrott.
– Vi arbetar mycket med att ”ta med berättelsen in i undervisningen”. Vi märker att olika typer av fakta som kanske inte har direkt koppling till ämnet skapar ytterligare intresse hos eleverna och faktiskt hjälper dem att förstå lite mer komplexa händelseförlopp och fakta.
I slutet av högstadiet får eleverna i uppgift att fördjupa sig i en historisk person som de kommit i kontakt med under studierna och som eleverna anser avgörande påverkan på utvecklingen i världen genom historien. Variationen är stor.
– Den mest överraskande tror jag var Djingis Khan, säger Madeleine och försöker minnas någon ytterligare person som dykt upp genom åren.
Under många år har spetsutbildningar i olika ämnen varit en försöksverksamhet. Sedan en tid tillbaka blev det känt att Skolverket beslutat att tillstånden för skolor att kunna erbjuda spetsutbildningar ska sökas på nytt, vilket Europaskolan Rogge kommer att göra. Ansökningen ska vara inskickad och klar i mars.
– Jag hoppas och tror att vi kommer att få förnyat tillstånd (förordnande) att driva utbildningen vidare. Våra erfarenheter är väldigt goda och vi vet att eleverna fortsätter att studera på gymnasiet och vidare till universitetsstudier, avslutar Madeleine Dahlgren.
