{"id":7017,"date":"2016-02-29T13:58:44","date_gmt":"2016-02-29T12:58:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europaskolan.se\/?p=7017"},"modified":"2019-05-28T13:40:27","modified_gmt":"2019-05-28T11:40:27","slug":"johannes-orstadius-forskar-om-ett-eget-omrade-pa-chalmers-supraledare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/johannes-orstadius-forskar-om-ett-eget-omrade-pa-chalmers-supraledare\/","title":{"rendered":"Johannes Orstadius forskar om ett eget omr\u00e5de p\u00e5 Chalmers \u2013 supraledare"},"content":{"rendered":"<p><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-7019 size-full\" src=\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Test2-1.jpg\" alt=\"Test2\" width=\"700\" height=\"465\" srcset=\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Test2-1.jpg 700w, https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Test2-1-300x199.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/p>\n<h3><strong>Johannes Orstadius<\/strong><\/h3>\n<p><strong>Program\/klass p\u00e5 Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s:<\/strong> Kemi- och Fysik-programmet, klass KF08.<br \/>\n<strong>Avg\u00e5ngs\u00e5r:\u00a0<\/strong>2011.<\/p>\n<p><em>Hur kan en svart kristall som \u00e4r nedkyld leda str\u00f6m helt utan motst\u00e5nd? Det f\u00f6rs\u00f6ker Johannes Orstadius l\u00f6sa, under sina studier till civilingenj\u00f6r vid Chalmers. Redan som liten blev han intresserad av \u00e4delstenar och han har genom \u00e5ren f\u00e5tt stipendier som hj\u00e4lpt till att vidga vyerna. H\u00e4r rapporterar Johannes fr\u00e5n universitetet och ger sina b\u00e4sta tips till dig som ska v\u00e4lja gymnasium.<\/em><\/p>\n<p><img decoding=\"async\" class=\"alignnone wp-image-7018 size-full\" src=\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Chalmers-laboratorier-1.jpg\" alt=\"Chalmers laboratorier\" width=\"2645\" height=\"2055\" srcset=\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Chalmers-laboratorier-1.jpg 2645w, https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Chalmers-laboratorier-1-300x233.jpg 300w, https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Chalmers-laboratorier-1-768x597.jpg 768w, https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/Chalmers-laboratorier-1-1024x796.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 2645px) 100vw, 2645px\" \/><\/p>\n<p><strong>Nu har du kommit en bit in i din utbildning till civilingenj\u00f6r. Hur k\u00e4nns det?<\/strong><\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r naturligtvis sv\u00e5rt att se framf\u00f6r sig i gymnasiet vilken skillnad universitet utg\u00f6r \u2013 hur m\u00e5nga g\u00e5nger l\u00e4rare och \u00e4ldre v\u00e4nner \u00e4n p\u00e5pekar det. Jag tror att gymnasietiden hj\u00e4lpt mig p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e4tt i detta:<\/p>\n<p>1) De naturvetenskapliga specialkurser som Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s erbj\u00f6d har visat sig vara bland de v\u00e4rdefullaste av alla \u2013 inte minst kurserna i matematik med datorst\u00f6d samt i materialfysik.<\/p>\n<p>2) Den frihet i undervisningen som jag k\u00e4nde.<\/p>\n<p><strong>Ett konkret exempel p\u00e5 just friheten \u00e4r gymnasiearbeteskursen:<\/strong> Vi fick m\u00f6jlighet att arbeta inom ett helt egenfunnet projekt, ensamma eller i grupp \u2013 i stark kontrast till hur det var f\u00f6r min b\u00e4sta v\u00e4n p\u00e5 en annan skola. D\u00e4r lottades de in i stora grupper och fick f\u00f6rbest\u00e4mda projekt obligatoriskt tilldelade. Det var bara tack vare denna frihet jag kunde engagera mig s\u00e5 mycket i mitt gymnasiearbete, och i slut\u00e4nden f\u00e5 en v\u00e4ldig personlig utveckling tillbaka av detta.<\/p>\n<p><strong>Du forskar kring ett ovanligt \u00e4mne: supraledare. Vilken \u00e4r den st\u00f6rsta utmaningen?<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u2013 Utmaning \u00e4r ett blygsamt ord i detta f\u00e4lt! <\/strong>Efter \u00f6ver 100 000 forskningsartiklar inom f\u00e4ltet h\u00f6gtemperatursupraledare (sedan uppt\u00e4ckten 1986) har man efter n\u00e4ra 30 \u00e5r \u00e4nnu inte funnit anledningen till att det fungerar. Att l\u00e4gga samma pussel som tusentals andra forskare, men f\u00f6rs\u00f6ka se n\u00e5got nytt, \u00e4r lika om\u00f6jligt som nervpirrande.<\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong><strong>V\u00e5ren 2015 fick du ett Anders Wall-stipendium. Vad har det \u00f6ppnat f\u00f6r m\u00f6jligheter?<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u2013 <\/strong><strong>Kontakter med m\u00e4nniskorna!<\/strong> Ju fler av de tidigare stipendiaterna man pratar med, desto mer inser man hur j\u00e4mf\u00f6relsevis litet v\u00e4rde sj\u00e4lva stipendiet har. Men inte nog med det, bara minnet att h\u00e5lla tal inf\u00f6r 600 personer \u00e4r n\u00e5got man utvecklas av som person.<\/p>\n<p><strong>Hur minns du din gymnasietid p\u00e5 Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s? <\/strong><\/p>\n<p><strong>\u2013 Det \u00e4r egentligen inte kunskapen som s\u00e4tter djupast sp\u00e5r, snarare var det personalens engagemang<\/strong> i elevernas personliga utveckling. Fr\u00e5n l\u00e4raren Johan Wilds fantastiska, egensnickrade matematikundervisning med datorst\u00f6d (som g\u00f6r det s\u00e5 mycket enklare att komma in i den programmering som numera \u00e4r grund i varje teknisk utbildning) till hj\u00e4lpsamheten hos all administrativ personal.<\/p>\n<p><strong>Det finns ett minne jag vill lyfta mer \u00e4n andra. <\/strong>N\u00e4r jag p\u00e5 v\u00e5ren i trean \u00e5terkom till skolan efter att ha t\u00e4vlat med mitt gymnasiearbete och vunnit en forskningsresa till MIT, fanns somligt jag ville f\u00f6r\u00e4ndra. Gymnasiearbeteskursen var inte anpassad f\u00f6r naturvetenskapliga arbeten. Kursboken ber\u00e4ttade ingenting om vetenskaplig metodik eller hur en vetenskaplig rapport skrivs. Jag hade googlat fram kriterierna f\u00f6r examensuppsatser fr\u00e5n Karolinska Institutet f\u00f6r att f\u00e5 reda p\u00e5 vad som k\u00e4nnetecknade en god vetenskaplig rapport. Dessutom finns en m\u00e4ngd forskarl\u00e4ger, naturvetenskapliga t\u00e4vlingar som Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s elever, med sin gedigna undervisning i \u00e4mnena, skulle ha nytta av att k\u00e4nna till. S\u00e5 en dag i april inkr\u00e4ktade jag p\u00e5 ettornas lektioner och bad att f\u00e5 l\u00e5na n\u00e5gra av de mest engagerade natureleverna. L\u00e4rarna nickade. Tillsammans grundade vi f\u00f6reningen Europaskolan f\u00f6r vetenskap \u2013 EfV. Jag ber\u00e4ttade f\u00f6r rektorn om planen och senare samma vecka hade han hj\u00e4lpt oss att samla samtliga skolans naturelever f\u00f6r en obligatorisk f\u00f6rel\u00e4sning. Ett par dagar senare hade vi upp\u00e5t hundra medlemmar, och kunde s\u00e5ledes erh\u00e5lla ekonomiska bidrag fr\u00e5n Ungdomsstyrelsen f\u00f6r att hj\u00e4lpa skolans elever.<\/p>\n<p>N\u00e4r vi slutligen fr\u00e5gade samme rektor om att f\u00e5 ta ett av studierummen i besittning, flytta ut all nuvarande inredning och m\u00f6blera med vetenskapliga exempelrapporter och informationsblad om kommande t\u00e4vlingar och l\u00e4ger, trodde vi givetvis att vi g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt. Men icke. S\u00e5vitt jag vet frodas EfV fortfarande, och ger bland annat ut bidrag till skolans elever f\u00f6r att t\u00e4cka kostnader i deras naturvetenskapliga\/tekniska gymnasiearbeten.<\/p>\n<p>N\u00e4r \u00e5ter samme rektor \u00e4gnade en sommardag f\u00f6r att \u00e5ka runt och handla s\u00e4ngkl\u00e4der \u00e5t en sommarforskarskola (en annan historia \u2026) ins\u00e5g man bortom tvivel att detta \u00e4r en skola som vill sina elever v\u00e4l, fr\u00e5n topp till t\u00e5.<\/p>\n<p>Har du n\u00e5got r\u00e5d till de elever som nu st\u00e5r inf\u00f6r sitt gymnasieval?<\/p>\n<p><strong>\u2013 <\/strong><strong>Samma som alla andra ger: V\u00e5ga b\u00f6rja f\u00f6rdjupa dig i \u00e4mnen som du tycker \u00e4r allra roligast,<\/strong> redan under gymnasiet. Tiden g\u00e5r avsev\u00e4rt mycket fortare \u00e4n vad man tror.<\/p>\n<p>Vilka \u00e4r f\u00f6rdelarna med att v\u00e4lja Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s?<\/p>\n<p><strong>\u2013 <\/strong><strong>Mitt enda r\u00e5d ovanf\u00f6r g\u00e4llde f\u00f6rdjupning<\/strong>, och h\u00e4r delar Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s verkligen mina tankar, med ett imponerande spektrum av f\u00f6rdjupningskurser.<\/p>\n<p><strong>Tre tips f\u00f6r att g\u00f6ra det b\u00e4sta av gymnasie\u00e5ren?<\/strong><strong><br \/>\n<\/strong><\/p>\n<ol>\n<li><strong>Tveka inte att ta en egen v\u00e4g,<\/strong> om du st\u00f6ter p\u00e5 en s\u00e5dan m\u00f6jlighet. Specialkunskaper och egna perspektiv v\u00e4ger mycket tungt senare.<\/li>\n<li><strong>L\u00e4s n\u00e5gon ekonomi\/f\u00f6retagsekonomi<\/strong>, oavsett vilket program du g\u00e5r. Det \u00e4r ett f\u00f6rtr\u00e4ffligt verktyg att ha i bakfickan.<\/li>\n<li><strong>Dr\u00e4nera l\u00e4rarna p\u00e5 kunskap<\/strong> inom omr\u00e5det du \u00e4r mest intresserad av.<strong><br \/>\n<\/strong><\/li>\n<\/ol>\n<p><strong>Vad tror du att du g\u00f6r om fem \u00e5r?<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u2013 <\/strong><strong>Oj, h\u00e4r har jag kommit ett halv\u00e5r in i min masterutbildning,<\/strong> och har fortfarande inte ett definitivt svar p\u00e5 detta. Kanske doktorand inom experimentell fysikalisk kemi\/fasta tillst\u00e5ndets fysik, eller \u00e4delstenshandlare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Johannes Orstadius Program\/klass p\u00e5 Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s: Kemi- och Fysik-programmet, klass KF08. Avg\u00e5ngs\u00e5r:\u00a02011. Hur kan en svart kristall som \u00e4r nedkyld leda str\u00f6m helt utan motst\u00e5nd? Det f\u00f6rs\u00f6ker Johannes Orstadius l\u00f6sa, under sina studier till civilingenj\u00f6r vid Chalmers. Redan som liten blev han intresserad av \u00e4delstenar och han har genom \u00e5ren f\u00e5tt stipendier som hj\u00e4lpt till [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":7021,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-7017","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-efter-gymnasietalumner"],"blocksy_meta":[],"rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1.jpg",1126,830,false],"landscape":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1.jpg",1126,830,false],"portraits":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1.jpg",1126,830,false],"thumbnail":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1-150x150.jpg",150,150,true],"medium":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1-300x221.jpg",300,221,true],"large":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1-1024x755.jpg",1024,755,true],"1536x1536":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1.jpg",1126,830,false],"2048x2048":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1.jpg",1126,830,false],"sow-carousel-default":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2016\/02\/7-1.jpg",247,182,false]},"rttpg_author":{"display_name":"camilla","author_link":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/author\/camilla\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"<a href=\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/category\/efter-gymnasietalumner\/\" rel=\"category tag\">Efter gymnasiet\/Alumner<\/a>","rttpg_excerpt":"Johannes Orstadius Program\/klass p\u00e5 Europaskolan Str\u00e4ngn\u00e4s: Kemi- och Fysik-programmet, klass KF08. Avg\u00e5ngs\u00e5r:\u00a02011. Hur kan en svart kristall som \u00e4r nedkyld leda str\u00f6m helt utan motst\u00e5nd? Det f\u00f6rs\u00f6ker Johannes Orstadius l\u00f6sa, under sina studier till civilingenj\u00f6r vid Chalmers. Redan som liten blev han intresserad av \u00e4delstenar och han har genom \u00e5ren f\u00e5tt stipendier som hj\u00e4lpt till&hellip;","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7017","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=7017"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/7017\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media\/7021"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=7017"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=7017"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=7017"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}