![\"\"](\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Rumi, som han kort och gott kallas i V\u00e4st, <\/strong>\u00e4r en av \u00d6sterlandets fr\u00e4mste mystiker och poeter. Askh Dahl\u00e9ns, som bland annat \u00f6versatte Rumis diktsamling \u201dVassfl\u00f6jtens s\u00e5ng\u201d till svenska, beskriver den store sufistens poesi s\u00e5 h\u00e4r: det \u00e4r ”inte litteratur i g\u00e4ngse mening: den \u00e4r en uppenbarelse som h\u00e4rstammar fr\u00e5n den evighet som h\u00f6r det oskapade till och som \u00f6verskrider allt tingligt och begripligt”.<\/p>\n Rumis vackra texter \u00e4r s\u00e5ledes inte t\u00e4nkta att spegla det sedda utan det \u00e4r ord som likt sprakande bloss ger oss sanningen om livets storhet. Om evigheten. Om den k\u00e4rlek som genomsyrar v\u00e4rldsalltet \u2013 som \u00e4r allts ursprung. Om det gudomliga ljuset. Om meningen med livet. Det \u00e4r ord som tr\u00e4ffar rakt i hj\u00e4rtat och som f\u00f6r l\u00e4saren ut i sj\u00e4lens djupaste rymder. F\u00f6r i oss alla bor denna sanning. Rumi tycks f\u00f6rst\u00e5 detta och vill i oss alla v\u00e4cka denna slumrande vetskap \u2013 den om vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g och vart vi kommit ifr\u00e5n.<\/p>\n Persern Rumi f\u00f6ddes den 30 september 1207 i Vakhsh i dagens Tajikistan. \u00a0Fadern var en h\u00f6gt uppsatt muslim som med sin mystiska tolkning av Islam s\u00e4kert banade v\u00e4g f\u00f6r sin sons andliga uppvaknande.\u00a0 Familjen kom att flytta en del men slog sig till sist ner\u00a0i Konya i Anatolien \u2013 som tidigare var en del av det \u00f6stromerska riket: Rum (som Rumi f\u00e5tt sitt namn efter).<\/p>\n Rumi fick en gedigen utbildning och l\u00e4rde sig flera spr\u00e5k. Han studerade \u00e4ven den sufiska mystiken. Sufism \u00e4r egentligen ett samlingsnamn f\u00f6r de esoteriska (mystiska) och andliga delarna av islam. Sufismen vilar p\u00e5 tre pelare: k\u00e4rlek, renhet och visdom. Det vill s\u00e4ga den gudomliga k\u00e4rleken, den rena direkta kontakten med Guds sanna v\u00e4sen (det vill s\u00e4ga k\u00e4rleken och ljuset) och den kunskap som den troende f\u00e5r genom detta. N\u00e4r vi f\u00f6rst\u00e5r att gud \u00e4r k\u00e4rlek kan vi n\u00e5 upplysning. Detta sker via den insikt och upplysning som genom uppenbarelser \u00f6ppnar upp v\u00e5rt innersta f\u00f6r sanningen. F\u00f6r att n\u00e5 denna insikt m\u00e5ste vi v\u00e4nda oss in\u00e5t och rena medvetandet fr\u00e5n allt v\u00e4rdsligt: allt som kan st\u00f6ra guds r\u00f6st som talar i oss.<\/p>\n Sufister \u00e4r s\u00f6kare som, vid sidan av m\u00e5nga mystiker under historiens g\u00e5ng, har s\u00f6kt sig in\u00e5t tills de har n\u00e5tt upplysning. Detta gjorde \u00e4ven Rumi. Men hans stora uppvaknande skedde i oktober 1244, genom ett m\u00f6te med en vis man. En vandrande asket och sufist, n\u00e4mligen Shams al-Din fr\u00e5n Tabriz.<\/p>\n Rumi kom efter sina studier att arbeta som domare och predikant. Ett yrke han tog p\u00e5 stort allvar. Men m\u00f6tet med \u201dsolen fr\u00e5n Tabriz\u201d (som Shams al-Din kallas) kom att f\u00f6r\u00e4ndra hans liv och f\u00f6ra in honom p\u00e5 den r\u00e4tta v\u00e4gen. Rumi v\u00e4nde sitt tidigare liv ryggen och blev helt uppslukad av Shams visdom. De satt under stj\u00e4rnorna, vandrade \u00f6ver f\u00e4lten, satt i Shams enkla t\u00e4lt med t\u00e4ltduken fladdrandes i vinden \u2013 och samtalen om de gudomliga mysterierna tycktes aldrig ta slut. Rumi hade f\u00e5tt ta del av sanningen och nu lyste guds k\u00e4rlek s\u00e5 starkt att han inte kunde blunda f\u00f6r skapelsens k\u00e4rna: att allt \u00e4r k\u00e4rlek. Att allt \u00e4r evigt.<\/p>\n En dag var hans \u00e4lskade m\u00e4stare Shams f\u00f6rsvunnen. F\u00f6rmodligen m\u00f6rdad av f\u00f6rbittrade anh\u00e4ngare till Rumi, som inte kunde finna sig i att deras ledare svikit dem. Rumi stod inf\u00f6r en f\u00f6rtvivlad sorg och i en slags k\u00e4rleksmanifestation s\u00e4gs det att han dansade och sj\u00f6ng i galen h\u00e4nryckning l\u00e4ngs med de tr\u00e5nga basarerna. Rumi f\u00f6rlorade sig sj\u00e4lv i sin h\u00e4ngivenhet till Shams. Han p\u00e5b\u00f6rjade d\u00e4refter sitt f\u00f6rfattande av de n\u00e4rmast extatiska dikterna d\u00e4r hela den sanning han m\u00f6tt fann utlopp.<\/p>\n En av Rumis diktsamlingar fick namnet ”Shams fr\u00e5n Tabriz samlade dikter”. Dessa dikter skrev han p\u00e5 under hela sitt liv. Hans mest k\u00e4nda verk ”Andliga verser” (Masnavi) utg\u00f6rs bland annat av inledningsverserna \u201dVassfl\u00f6jtens s\u00e5ng\u201d. H\u00e4r lyfter Rumi fram det som pl\u00e5gar alla m\u00e4nniskosj\u00e4lar: v\u00e5r l\u00e4ngtan tillbaka till v\u00e5rt ursprung, till den villkorsl\u00f6sa gudomliga k\u00e4rleken: Gud. Vi \u00e4r alla sammanl\u00e4nkande i den kosmiska v\u00e4ven, d\u00e4r v\u00e5ra liv \u2013\u00a0likt guldtr\u00e5dar, utg\u00f6r en enhet. Vi \u00e4r alla ett. Detta var Rumi medveten om. I december 1273 skriver han:<\/p>\n Varf\u00f6r vill du inte M\u00e4nniskan ska efterstr\u00e4va ett rent sinne utan jordiska tyngder f\u00f6r att bli ett full\u00e4ndat andligt medvetande. 1273 dog Rumi och hans sj\u00e4l fick \u00e4ntligen komma hem och bli ett med det gudomliga ljuset. Hans son grundade d\u00e4refter sufiorden Moulawiyya, eller som den ocks\u00e5 ben\u00e4mns: \u201dDe dansande dervisherna”, som \u00e4r verksamma \u00e4n i dag.<\/p>\n Jag avslutar med f\u00f6ljande rader av den store m\u00e4staren:<\/strong><\/p>\n Vad \u00e4r \u00e4ndam\u00e5let? Det har jag ingen aning om! O muslimer!<\/em><\/p>\n Jag \u00e4r varken kristen eller jude, varken zoroastrier eller muslim!<\/em><\/p>\n Jag tillh\u00f6r varken \u00f6st eller v\u00e4st, varken jorden eller himlen!<\/em><\/p>\n Jag kommer varken fr\u00e5n naturens k\u00e4llor eller fr\u00e5n himlens kretslopp!<\/em><\/p>\n Jag \u00e4r varken av jord eller vind, varken av vatten eller av eld!<\/em><\/p>\n Jag h\u00e4rr\u00f6r inte fr\u00e5n Guds tron och ing\u00e5r inte i skapelsens existens.<\/em><\/p>\n Jag h\u00e4rstammar varken fr\u00e5n Iraks land eller fr\u00e5n Khorasans jord.<\/em><\/p>\n Jag lever varken i d\u00e5tid eller i framtid, varken i himmel eller i helvete.<\/em><\/p>\n Jag \u00e4r inte fr\u00e5n Adam och Eva och inte heller fr\u00e5n den h\u00f6gsta boningen.<\/em><\/p>\n Mitt tecken och sp\u00e5r \u00e4r sp\u00e5rl\u00f6st. Min plats och mitt st\u00e4lle \u00e4r p\u00e5 intet st\u00e4lle.<\/em><\/p>\n Jag \u00e4r varken kropp eller sj\u00e4l, ty jag \u00e4r sj\u00e4lva Sj\u00e4larnas sj\u00e4l.<\/em><\/p>\n Jag steg ut ur mig sj\u00e4lv i tv\u00e5 halvor och s\u00e5g de tv\u00e5 v\u00e4rldarna.<\/em><\/p>\n Jag ser en, s\u00f6ker en, k\u00e4nner en och kallar p\u00e5 en.<\/em><\/p>\n Jag \u00e4r berusad av k\u00e4rlekens b\u00e4gare och b\u00e5da v\u00e4rldarna har f\u00f6rsvunnit f\u00f6r mig.<\/em><\/p>\n Nu har jag ingen syssla utom att vara libertin och rucklare.<\/em><\/p>\n Om jag h\u00e4danefter skulle leva en dag utan min \u00e4lskade<\/em><\/p>\n skulle jag i den stunden \u00f6nska att jag inte hade levat.<\/em><\/p>\n Sofia Stensg\u00e5rd<\/em><\/strong> Rumi, som han kort och gott kallas i V\u00e4st, \u00e4r en av \u00d6sterlandets fr\u00e4mste mystiker och poeter. Askh Dahl\u00e9ns, som bland annat \u00f6versatte Rumis diktsamling \u201dVassfl\u00f6jtens s\u00e5ng\u201d till svenska, beskriver den store sufistens poesi s\u00e5 h\u00e4r: det \u00e4r ”inte litteratur i g\u00e4ngse mening: den \u00e4r en uppenbarelse som h\u00e4rstammar fr\u00e5n den evighet som h\u00f6r det […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":13542,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-13538","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-boktipset"],"blocksy_meta":[],"rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi.jpg",624,697,false],"landscape":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi.jpg",624,697,false],"portraits":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi.jpg",624,697,false],"thumbnail":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi-134x150.jpg",134,150,true],"medium":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi-269x300.jpg",269,300,true],"large":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi.jpg",624,697,false],"1536x1536":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi.jpg",624,697,false],"2048x2048":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi.jpg",624,697,false],"sow-carousel-default":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi-272x182.jpg",272,182,true]},"rttpg_author":{"display_name":"admin","author_link":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/author\/admin\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"L\u00e4s- och boktips!<\/a>","rttpg_excerpt":"Rumi, som han kort och gott kallas i V\u00e4st, \u00e4r en av \u00d6sterlandets fr\u00e4mste mystiker och poeter. Askh Dahl\u00e9ns, som bland annat \u00f6versatte Rumis diktsamling \u201dVassfl\u00f6jtens s\u00e5ng\u201d till svenska, beskriver den store sufistens poesi s\u00e5 h\u00e4r: det \u00e4r ”inte litteratur i g\u00e4ngse mening: den \u00e4r en uppenbarelse som h\u00e4rstammar fr\u00e5n den evighet som h\u00f6r det…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13538","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13538"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13538\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13542"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13538"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13538"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13538"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Vem var d\u00e5 denna store m\u00e4stare? Denna ljusets ledsagare?<\/strong><\/h3>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2023\/03\/Rumi_Vassflojten.jpg\")
<\/p>\n
\n<\/em>att delen \u00e5terf\u00f6renas med alltet;
\n<\/em>ljusstr\u00e5len med ljuset?
\n<\/em>i mitt hj\u00e4rta h\u00e5ller jag universum,
\n<\/em>runt omkring mig h\u00e5ller v\u00e4rlden mig \u2026<\/em><\/p>\n
\n
\nL\u00e4rare i svenska, historia, kultur- och id\u00e9historia samt biblioteksansvarig<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"