![\"\"](\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Borde vi inte alla ha en egen mentor? En vis \u00e4ldre person som vi kan finna st\u00f6d hos, som kan guida oss genom livet och dela med sig av sin klokskap? Unga m\u00e4nniskor verkar i dag, d\u00e5 m\u00f6jligheterna tyckes o\u00e4ndliga och m\u00f6tet med andra m\u00e4nniskor i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n f\u00f6rr sker digitalt, sakna en kompass. Det kan vara sv\u00e5rt att vara m\u00e4nniska \u2013 eller l\u00e5t mig vara tydligare: det \u00e4r<\/em> sv\u00e5rt att vara m\u00e4nniska. Livet och v\u00e5r lycka handlar ju om hur<\/em> vi f\u00f6rh\u00e5ller oss till det sv\u00e5ra, eller som den tyske f\u00f6rfattaren Hermann Hesse uttryckte det: man m\u00e5ste l\u00e4ra sig \u00e4lska v\u00e4rlden som den \u00e4r, f\u00f6r att bli lycklig. <\/em>Men, och det finns ett tydligt men: vi m\u00e5ste ocks\u00e5 l\u00e4ra oss att st\u00e5 upp f\u00f6r oss sj\u00e4lva (och h\u00e4r skulle en mentor vara bra som st\u00f6d) och frisera v\u00e5rt liv: vi m\u00e5ste v\u00e4lja bort det onda och s\u00f6ka oss till det goda. Integritet \u00e4r ett viktigt ord \u2013 vi m\u00e5ste l\u00e4ra v\u00e5ra unga att tidigt best\u00e4mma sig f\u00f6r hur de vill bli bem\u00f6tta och vad de vill f\u00e5 ut av livet. Det \u00e4r viktigt att st\u00e4lla fr\u00e5gor som: var g\u00e5r mina gr\u00e4nser? Vad accepterar jag inte i en relation? Vad \u00e4r viktigt f\u00f6r mig? Hur g\u00f6r jag f\u00f6r att beh\u00e5lla mina gr\u00e4nser och inte t\u00e4nja p\u00e5 dem?<\/em><\/p>\n \u00c4r det n\u00e5gon som hade integritet s\u00e5 var det den senmedeltida f\u00f6rfattaren Christine de Pizan \u2013 och vilken fantastisk mentor hon hade utgjort f\u00f6r unga kvinnor (i alla tider). Christine de Pizan v\u00e4xte upp i en tid d\u00e5 en kvinnas m\u00f6jligheter var strikt begr\u00e4nsade. De allra flesta hade inte tillg\u00e5ng till utbildning eller m\u00f6jlighet att st\u00e5 p\u00e5 egna ben. Christine var unik. Hon hade b\u00e5de utbildning och m\u00f6jligheter, men som s\u00e5 m\u00e5nga b\u00e5de nu och d\u00e5 s\u00e5 tvivlade hon ibland p\u00e5 sin f\u00f6rm\u00e5ga och sitt Jag. Ja, faktiskt mycket p\u00e5 grund av att hon var just kvinna. Det \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt att tvivla \u2013 att k\u00e4nna sj\u00e4lvf\u00f6rakt och l\u00e5ta sig dras med av andras \u00e5sikter och handlingar. Men vi \u00e4r inte ett r\u00f6 i vinden: vi kan st\u00e5 emot. Och det gjorde Christine de Pizan.<\/p>\n Hon f\u00f6ddes i Italien 1364. Hennes far, som inledningsvis arbetade som astrolog (kontroversiellt yrke) vid Universitetet i Bologna, s\u00e5g till att hans dotter fick en gedigen utbildning i hemmet. De Pizan fick undervisning i historia, teologi, filosofi och l\u00e4rde sig flera spr\u00e5k \u2013 inklusive latin. Hon var p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt unik \u2013 \u00e4ven om det \u00e4r viktigt att k\u00e4nna till att det bland adelns kvinnor fanns andra kvinnor som skrev och som gjorde sig ett namn, \u00e4ven om de var f\u00e5.<\/p>\n Christine kom inte att v\u00e4xa upp i Italien \u2013 utan vid Karl den V:s hov i Paris (d\u00e4r fadern verkade som kungens personliga astrolog). Detta var s\u00e4kert en stimulerande milj\u00f6 f\u00f6r en flicka med ambitioner. Hon kommer ocks\u00e5 h\u00e4r att m\u00f6ta sin tillt\u00e4nkta man, en l\u00e4rd man som fadern med omsorg valt ut, och det kom att bli ett till synes lyckligt \u00e4ktenskap. F\u00f6r\u00e4lskelse och \u00e4ktenskap h\u00f6rde s\u00e4llan ihop under medeltiden, men de b\u00e5da verkar ha k\u00e4nt en djup k\u00e4rlek till varandra. Tre barn senare d\u00f6r dock Christine de Pizans man och hon finner sig st\u00e5 inf\u00f6r en avgrund av sorg och bekymmer. Djupt deprimerad och of\u00f6rm\u00f6gen att f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lv och sina barn (hovet och Karl V \u00e4r inte l\u00e4ngre hennes eller familjens sf\u00e4r) v\u00e4ntade bara en l\u00f6sning: att gifta om sig. Det \u00e4r d\u00e5 hon tar det beslut som kommer att f\u00f6ra henne in p\u00e5 en f\u00f6rfattarbana \u2013 ett liv, som kommer att g\u00f6ra henne od\u00f6dlig.<\/p>\n Christine de Pizan kommer att bli en storartad f\u00f6rfattare, en k\u00e4ndis om du s\u00e5 vill, en person som inte drar sig f\u00f6r att g\u00e5 emot patriarkatet och den stundom kvinnofientliga litteraturen (vilket inte var s\u00e4rskilt enkelt). Hon kommer att skriva poesi, prosa och debattinl\u00e4gg. Hur nu det gick till i ett medeltida Frankrike, d\u00e5 inte Gutenberg uppfunnit boktryckarkonsten riktigt \u00e4n. S\u00e5 n\u00e5gon stor spridning av tryckta b\u00f6cker var det inte fr\u00e5gan om. Men vad skrev d\u00e5 denna tidiga feminist?<\/p>\n Hon p\u00e5b\u00f6rjade sin litter\u00e4ra karri\u00e4r med att skriva dikter: finst\u00e4mda alster om k\u00e4rlek, sorg och l\u00e4ngtan. Det kvinnliga perspektivet lockade och fann m\u00e5nga l\u00e4sare, som inte uppskattade det manliga och ibland misogyna utbudet. 1399 kom verket K\u00e4rleksgudens brev<\/em> \u2013 d\u00e4r hon l\u00e5ter guden tala till alla m\u00e4n som behandlar kvinnor illa, genom att bedra dem och sedan skryta om sina er\u00f6vringar. Budskapet blir: M\u00e4n borde st\u00e5 upp f\u00f6r alla kvinnors heder! Och det \u00e4r just kvinnors heder Christine de Pizan kommer att st\u00e5 upp f\u00f6r genom alla sina texter \u2013 och d\u00e5 kanske allra mest i den h\u00e4tska debatt som kom att f\u00e4rga tiden kring b\u00f6rjan av 1400-talet: den om Romanen om Rosen.<\/em><\/p>\n Romanen om Rosen, <\/em>som kommit ut redan p\u00e5 1200-talet och d\u00e5 blivit mycket popul\u00e4r, var en allegori d\u00e4r en ung man i en dr\u00f6msyn tr\u00e4der in i en vacker rosentr\u00e4dg\u00e5rd. Han blir d\u00e4r f\u00f6rtjust i en rosenknopp (en symbol f\u00f6r en kvinna), som han till varje pris ska plocka. Den unge karakt\u00e4ren st\u00f6ter dock p\u00e5 hinder efter hinder i sitt f\u00f6rs\u00f6k att er\u00f6vra rosenknoppen. Till slut blir den dock hans. Stilen \u00e4r pr\u00e4glad av tidens h\u00f6viska k\u00e4rleksideal och \u00e4r h\u00f6gst\u00e4md och fink\u00e4nslig. Det som utg\u00f6r den h\u00e4tska debatten, som Christine deltar i, \u00e4r inte den ursprungliga texten utan den forts\u00e4ttning som Jean de Meuns senare skrev. De Meuns text \u00e4r gr\u00f6vre och vulg\u00e4rare, mindre h\u00f6visk och er\u00f6vringen av rosen liknar mer en v\u00e5ldt\u00e4kt \u2013 Christien de Pizan menar att slutet var ”fruktansv\u00e4rt och skamfullt”.<\/p>\n Hon \u00e4r knivskarp i sina utl\u00e4gg, i de brev som skickas mellan de som k\u00e4nner sig manade att ta parti f\u00f6r- eller emot de Meuns Rosen-tolkning. I ett brev skriver hon s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n \u201dEfter att ni l\u00e4st och noggrant studerat mitt brev, och eftersom er felaktiga st\u00e4llning underminerats och fallit ihop p\u00e5 grund av sanningen, skrev ni i ett utbrott av ot\u00e5lighet ert andra, mer f\u00f6rol\u00e4mpande brev d\u00e4r ni kritiserade mig som en medlem av det kvinnliga k\u00f6net (som ni h\u00e4vdar \u00e4r \u00f6verdrivet k\u00e4nslosamt av naturen) […]. \u201d<\/em><\/p>\n Christine de Pizans f\u00f6rs\u00f6ker g\u00f6ra sig h\u00f6rd i en mansdominerad v\u00e4rld, d\u00e4r kvinnor inte vanligen ges det utrymmet. Hon k\u00e4mpar f\u00f6r att st\u00e5 upp f\u00f6r sina medsystrar, f\u00f6r att sl\u00e5 undan benen p\u00e5 de m\u00e4n som ger uttryck f\u00f6r kvinnof\u00f6rakt. Men hon kommer att f\u00e5 det sv\u00e5rt och hon drabbas stundvis av vantro och sj\u00e4lvf\u00f6rakt.\u00a0 Hennes mest k\u00e4nda verk Kvinnostaden<\/em> (1405) ger uttryck f\u00f6r denna f\u00f6rtvivlan: hon har efter att ha l\u00e4st en viss Matheolus drabbats av tvivel, kanske har dessa m\u00e4n r\u00e4tt?<\/p>\n \u201dDetta enkla faktum fick mig att tro att det kanske \u00e4nd\u00e5 var sant som de sade, och att mitt simpla och okunniga f\u00f6rst\u00e5nd inte r\u00e4ckte till f\u00f6r att se de enorma brister som h\u00e4ftade vid mig och alla andra kvinnor. Av det sk\u00e4let best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att hellre st\u00f6dja mig p\u00e5 andras utsagor \u00e4n p\u00e5 mina egna tankar och \u00f6vertygelser. Saken grep mig s\u00e5 djupt att jag till slut var som f\u00f6rlamad av obeslutsamhet. Under tiden for m\u00e4ngder av olika f\u00f6rfattares skrifter genom mitt huvud, som en brusande kaskad, den ena efter den andra. Till slut best\u00e4mde jag mig f\u00f6r att Gud m\u00e5ste ha gjort n\u00e5got avskyv\u00e4rt n\u00e4r Han skapade kvinnan (\u2026)\u201d<\/em><\/p>\n \u00a0<\/em>I desperation \u00f6ver sina m\u00f6rka tankar l\u00e5ter Christine tre kvinnor komma till tals: Fru F\u00f6rnuft, Fru R\u00e4ttr\u00e5dighet och Fru R\u00e4ttvisa. De blir hennes mentorer, hennes kloka guider som bringar klarhet i de dunkla tvivel som drabbat henne. Fruarna talar Christine till r\u00e4tta och uppmanar henne att, genom att bygga en stad f\u00f6r kvinnor \u2013\u00a0en skyddad sf\u00e4r med starka murar, st\u00e5 upp f\u00f6r alla kvinnors heder efter \u00e5rhundraden av f\u00f6rnedring och nedsv\u00e4rtning.\u00a0 I boken lyfter Christine de Pizan fram \u00f6ver 100 historiska kvinnor (bland annat den grekiska poeten Sapfo och Jungfru Maria) som genom sina bedrifter s\u00e4rskilt utm\u00e4rkt sig \u2013 allt f\u00f6r att intala sig att hon Christine har fel i sin undran. Slutsatsen blir att kvinnors sj\u00e4lsliga styrka, deras intellektuella och kreativa f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r lika bra som m\u00e4nnens. Eller till och med b\u00e4ttre!<\/p>\n Christine de Pizan skapade sj\u00e4lv det verk hon s\u00e5 desperat beh\u00f6vde f\u00f6r att se sanningen \u2013 som en tr\u00f6st och ett r\u00e4ttesn\u00f6re d\u00e5 hon pl\u00e5gades av sv\u00e5rmod. Och \u00e4nda in i v\u00e5r egen tid ekar Christine de Pizans tvivel och undran \u2013 och hennes kamp f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla kvinnors heder k\u00e4nns fortfarande orov\u00e4ckande aktuell.\u00a0 Vi beh\u00f6ver f\u00f6rebilder och vi beh\u00f6ver mentorer \u2013 likt Pizans Fruar, som kan tala oss till r\u00e4tta n\u00e4r vi tvivlar. Tvivlar p\u00e5 v\u00e5rt eget v\u00e4rde, som m\u00e4nniska \u2013 och som kvinna.<\/p>\n Sofia Stensg\u00e5rd, <\/strong>l\u00e4rare i svenska, historia och id\u00e9- och kulturhistoria samt biblioteksansvarig<\/em><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Borde vi inte alla ha en egen mentor? En vis \u00e4ldre person som vi kan finna st\u00f6d hos, som kan guida oss genom livet och dela med sig av sin klokskap? Unga m\u00e4nniskor verkar i dag, d\u00e5 m\u00f6jligheterna tyckes o\u00e4ndliga och m\u00f6tet med andra m\u00e4nniskor i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n f\u00f6rr sker digitalt, sakna en kompass. […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":13221,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-13214","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-boktipset"],"blocksy_meta":[],"rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4.jpg",370,389,false],"landscape":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4.jpg",370,389,false],"portraits":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4.jpg",370,389,false],"thumbnail":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4-143x150.jpg",143,150,true],"medium":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4-285x300.jpg",285,300,true],"large":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4.jpg",370,389,false],"1536x1536":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4.jpg",370,389,false],"2048x2048":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4.jpg",370,389,false],"sow-carousel-default":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-4-272x182.jpg",272,182,true]},"rttpg_author":{"display_name":"admin","author_link":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/author\/admin\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"L\u00e4s- och boktips!<\/a>","rttpg_excerpt":"Borde vi inte alla ha en egen mentor? En vis \u00e4ldre person som vi kan finna st\u00f6d hos, som kan guida oss genom livet och dela med sig av sin klokskap? Unga m\u00e4nniskor verkar i dag, d\u00e5 m\u00f6jligheterna tyckes o\u00e4ndliga och m\u00f6tet med andra m\u00e4nniskor i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n f\u00f6rr sker digitalt, sakna en kompass.…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13214","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13214"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13214\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media\/13221"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13214"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13214"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13214"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-2.jpg\")
<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2022\/10\/christine-de-pizan-3.jpg\")
<\/p>\n