![\"\"](\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh3.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
L\u00e4ngst ner i s\u00f6dra Mesopotamien, vid Persiska viken i dagens Irak, l\u00e5g landet Sumer. I detta mytomspunna land, i staden Uruk, h\u00e4rskade f\u00f6r ungef\u00e4r 4 700 \u00e5r sedan en kung vid namn Gilgamesh; han regerade enligt den sumeriska kungal\u00e4ngden i hela 126 \u00e5r. Det sades att denna man \u00e5teruppr\u00e4ttade den fantastiska tid som r\u00e5dde innan den stora Floden, att han
\n\u2013 Gilgamesh \u2013 tog hj\u00e4lp av de sju vise Apkallu att bygga upp landet igen.<\/p>\n
Floden: ingen annan myt har s\u00e5 tydligt och med en s\u00e5dan kraft f\u00f6rmedlats till oss i dag. Ber\u00e4ttelserna om denna katastrof finns representerad i myter \u00f6ver hela v\u00e4rlden och vittnar om en v\u00e4rldsomfattande f\u00f6r\u00f6delse av obeskrivliga m\u00e5tt. M\u00e5nga mesopotamiska k\u00e4llor (och andra i till exempel Mesoamerika) ber\u00e4ttar om att det f\u00f6re Floden fanns h\u00f6gt st\u00e5ende riken och st\u00e4der som vida \u00f6vertr\u00e4ffade de som f\u00f6ljde efter. Att det allts\u00e5 skulle ha funnits civilisationer som stod \u00f6ver de gamla h\u00f6gkulturerna kring floderna Nilen, Eufrat och Tigris och Indus \u2013 de som s\u00e5 pl\u00f6tsligt (som ifr\u00e5n ingenstans) v\u00e4xte fram kring 3000-talet f.Kr. Enligt myten s\u00e5 fanns det halvgudar, Apkallu, som bevarade kunskap fr\u00e5n tiden f\u00f6re Floden. Dessa Apkallu, som ibland framst\u00e4lls som fiskm\u00e4n och ibland som \u00f6rnm\u00e4n, introducerade den urgamla visdomen till de \u00f6verlevande sl\u00e4kterna. De som bodde l\u00e4ngs med floderna.<\/p>\n
Gilgamesh, denna en av de f\u00f6rsta kungarna som reste sig upp efter katastrofen, agerar huvudperson i det flera tusen \u00e5r gamla Gilgamesheposet <\/em>(som egentligen heter Han som s\u00e5g djupet, <\/em>efter den f\u00f6rsta raden i texten) och vars inledning kommer med uppmaningen: \u201dLyft upp tavlan av lapis lazuli, l\u00e4s ber\u00e4ttelsen om den man, Gilgamesh, som gick igenom alla lidanden.\u201d Vad \u00e4r det d\u00e5 f\u00f6r lidanden kung Gilgamesh genomg\u00e5r? Vad \u00e4r det som utg\u00f6r sj\u00e4lva intrigen i detta f\u00f6rsta k\u00e4nda sk\u00f6nlitter\u00e4ra verk? Jag inleder svaret p\u00e5 denna fr\u00e5ga med att ge er b\u00f6rjan p\u00e5 eposet:<\/p>\n Han som s\u00e5g Djupet, jordens grund, <\/em> Gilgamesh framst\u00e4lls i b\u00f6rjan av ber\u00e4ttelsen som en synnerligen illa omtyckt ung kung i staden Uruk: han \u00e4r sj\u00e4lvupptagen och ofta h\u00e4nsynsl\u00f6s. Han st\u00e4ller sig \u00f6ver stadens unga m\u00e4n och vinner \u00f6ver dem i alla t\u00e4vlingar och spel; de unga kvinnorna tvingas ocks\u00e5 tillbringa sin br\u00f6llopsnatt med Gilgamesh. I alla kraftm\u00e4tningar \u00e4r han \u201dst\u00f6rst, b\u00e4st och vackrast\u201d. Till slut tr\u00f6ttnar folket p\u00e5 hans ungtuppsfasoner och ber till gudarna om hj\u00e4lp. Gudinnan Aruru och himmelsguden Anu skapar Enkidu, en slags ursprungsm\u00e4nniska och dubbelg\u00e5ngare till Gilgamesh, som ska hj\u00e4lpa Uruks befolkning. Enkidu \u00e4r sprungen ur vildmarken, en vilde som lever utan m\u00e4nsklig kontakt. Han \u00e4r den ende som kan m\u00e4ta sig med Gilgamesh och den ende som kan stilla kungens framfart och g\u00f6ra honom \u00f6dmjuk.<\/p>\n Gl\u00e4djeflickan Shamash f\u00e5r, genom sin k\u00e4rlekskonst, Enkidu att l\u00e4mna vildmarken och m\u00f6ta Uruk och civilisationen som m\u00e4nniska. Han \u00e4ndrar \u00f6det, blir Gilgameshs v\u00e4n och de tv\u00e5 kommer att ge sig ut i v\u00e4rlden tillsammans. De b\u00e5da v\u00e4nnerna beg\u00e5r dock sv\u00e5ra synder: de d\u00f6dar Himmelstjuren och senare Humbaba, Cederskogens v\u00e4ktare. Gudarna best\u00e4mmer sig f\u00f6r att straffa de unga m\u00e4nnen och l\u00e5ter Enkidu d\u00f6. Gilgamesh f\u00f6rg\u00e5s nu av sorg och d\u00f6dsskr\u00e4ck och p\u00e5b\u00f6rjar en resa f\u00f6r att finna evigt liv.<\/p>\n Enkidu, min kamrat, den fritt galopperande vild\u00e5snan<\/em> S\u00f6kandet f\u00f6r honom till Utnapishtin, som \u00f6verlevt den stora Floden och av gudarna f\u00e5tt evigt liv. En l\u00e5ng sv\u00e5r vandring tar vid. Gilgamesh kommer s\u00e5 slutligen fram till Mashuberget, som vaktas av fruktansv\u00e4rda skorpionvarelser \u2013 vars blickar kan d\u00f6da. De l\u00e5ter honom dock passera och han tar sig genom en tunnel i berget i totalt m\u00f6rker. P\u00e5 andra sidan uppenbarar sig en \u00f6verjordiskt vacker juveltr\u00e4dg\u00e5rd. S\u00e5 sm\u00e5ningom m\u00f6ter han s\u00e5 Utnapishtin som ber\u00e4ttar om Floden, om att gudarna hade best\u00e4mt att f\u00f6rg\u00f6ra m\u00e4nniskorna men att Ea (vishetens gud) f\u00f6rvarnat Utnapishtin och r\u00e5tt honom att bygga en b\u00e5t \u2013 f\u00f6r att r\u00e4dda sig och sin familj undan vattnet. Gilgamesh f\u00e5r ocks\u00e5 veta gudarnas hemligheter: hur man n\u00e5r evigt liv. Men g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng misslyckas han med sina f\u00f6rs\u00f6k att ta sig an de utmaningar Utnapishtin delger honom. Den gamle \u00e4r t\u00e5lmodig och ser Gilgameshs desperation. Han ger honom en sista hemlighet: p\u00e5 botten av den kosmiska oceanen Apsu finns Livets v\u00e4xt som kan ge evigt liv. Men ocks\u00e5 detta misslyckas Gilgamesh med och i sorg vandrar han vidare p\u00e5 jakt efter svar.<\/p>\n Efter m\u00e5nga sv\u00e5ra \u00e4ventyr n\u00e5r han Underjorden, d\u00e4r tr\u00e4ffar han sin v\u00e4n Enkidu och Gilgameshs hj\u00e4rta f\u00e5r ro inf\u00f6r insikten att vi alla m\u00e5ste acceptera v\u00e5rt \u00f6de och v\u00e5r d\u00f6dlighet.<\/p>\n N\u00e4r gudarnas skapade m\u00e4nskligheten,<\/em> Det \u00e4r sv\u00e5rt att \u00f6verskatta Gilgamesheposets<\/em> betydelse f\u00f6r v\u00e5r litter\u00e4ra ber\u00e4ttartradition, dess p\u00e5verkan p\u00e5 senare verk. Dess r\u00f6st ljuder genom Homeros epos, genom Bibeln, genom arabernas Tusen och en natt och n\u00e5r s\u00e5 ocks\u00e5 in i v\u00e5r eget moderna ber\u00e4ttande. Gilgameshs s\u00f6kande efter evigt liv, hans tillkortakommande som m\u00e4nniska och hans k\u00e4rlekssorg talar starkt till oss \u00e4n i dag. Den esoteriska mystiken som genljuder de gamla mesopotamiska texterna lockar och g\u00e4ckar \u2013 och som l\u00e4sare f\u00f6rundras man \u00f6ver dessa m\u00e5ngtusen\u00e5riga verks kraft.<\/p>\n Sofia Stensg\u00e5rd,<\/strong> l\u00e4rare i svenska, historia och id\u00e9- och kulturhistoria samt biblioteksansvarig<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" L\u00e4ngst ner i s\u00f6dra Mesopotamien, vid Persiska viken i dagens Irak, l\u00e5g landet Sumer. I detta mytomspunna land, i staden Uruk, h\u00e4rskade f\u00f6r ungef\u00e4r 4 700 \u00e5r sedan en kung vid namn Gilgamesh; han regerade enligt den sumeriska kungal\u00e4ngden i hela 126 \u00e5r. Det sades att denna man \u00e5teruppr\u00e4ttade den fantastiska tid som r\u00e5dde innan […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":12093,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[],"class_list":["post-12091","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-boktipset"],"blocksy_meta":[],"rttpg_featured_image_url":{"full":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2.jpg",426,511,false],"landscape":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2.jpg",426,511,false],"portraits":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2.jpg",426,511,false],"thumbnail":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2-125x150.jpg",125,150,true],"medium":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2-250x300.jpg",250,300,true],"large":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2.jpg",426,511,false],"1536x1536":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2.jpg",426,511,false],"2048x2048":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2.jpg",426,511,false],"sow-carousel-default":["https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Gilgamesh2-272x182.jpg",272,182,true]},"rttpg_author":{"display_name":"admin","author_link":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/author\/admin\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":"L\u00e4s- och boktips!<\/a>","rttpg_excerpt":"L\u00e4ngst ner i s\u00f6dra Mesopotamien, vid Persiska viken i dagens Irak, l\u00e5g landet Sumer. I detta mytomspunna land, i staden Uruk, h\u00e4rskade f\u00f6r ungef\u00e4r 4 700 \u00e5r sedan en kung vid namn Gilgamesh; han regerade enligt den sumeriska kungal\u00e4ngden i hela 126 \u00e5r. Det sades att denna man \u00e5teruppr\u00e4ttade den fantastiska tid som r\u00e5dde innan…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12091","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=12091"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/12091\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12093"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=12091"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=12091"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=12091"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nhan erfor allt, f\u00f6rstod allt.<\/em>
\nGilgamesh, som s\u00e5g Djupet, jordens grund,<\/em>
\nhan erfor allt, f\u00f6rstod allt.<\/em>
\nHan utforskade v\u00e4rldens alla fyra h\u00f6rn.<\/em>
\nHan fick full\u00e4ndad kunskap om allt som finns.<\/em>
\nHan sk\u00e5dade hemligheten, uppenbarade det dolda.<\/em>
\nHan bevarade ber\u00e4ttelsen om tiden f\u00f6re Floden<\/em>
\nf\u00f6r efterv\u00e4rlden.<\/em><\/p>\n
\nbergens \u00e5sna, st\u00e4ppernas panter,<\/em>
\ntillsammans kl\u00e4ttrade vi upp till bergens topp,<\/em>
\ntillsammans d\u00f6dade vi Himmelstjuren,<\/em>
\nbesegrade Humbaba i Cederskogen,<\/em>
\nd\u00f6dade lejon i bergspasset.<\/em>
\nMin kamrat, som jag \u00e4lskade mycket,<\/em>
\nEnkidu, som gick vid min sida genom lidanden,<\/em>
\nm\u00e4nniskans \u00f6de n\u00e5dde honom.<\/em>
\nSex dagar och sju n\u00e4tter begr\u00e4t jag honom,<\/em>
\njag till\u00e4t inte honom att begravas<\/em>
\nf\u00f6rr\u00e4n en mask kr\u00f6p ut fr\u00e5n hans n\u00e4sa.<\/em>
\nJag skr\u00e4mdes inf\u00f6r d\u00f6den och vandrade p\u00e5 st\u00e4ppen.<\/em><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/05\/Enkidu.jpg\")
<\/p>\n
\nstiftade de d\u00f6den till m\u00e4nniskornas \u00f6de.<\/em>
\nVad har du anstr\u00e4ngt dig f\u00f6r? Vad har du uppn\u00e5tt?<\/em>
\nDu har bara tr\u00f6ttat ut dig genom brist p\u00e5 s\u00f6mn,<\/em>
\ndu har bara fyllt dig sj\u00e4lv med sorg.<\/em>
\nDu har bara l\u00e5tit den sista dagen komma n\u00e4rmare dig.<\/em>
\nM\u00e4nniskans ber\u00f6mmelse \u00e4r sk\u00f6r som vassen.<\/em>
\nDen sk\u00f6ne unge mannen, den vackra unga kvinnan<\/em>
\nd\u00f6den tar dem n\u00e4r livet \u00e4r som b\u00e4st.<\/em>
\nIngen ser d\u00f6den,<\/em>
\ningen sk\u00e5dar d\u00f6dens ansikte,<\/em>
\ningen h\u00f6r d\u00f6dens r\u00f6st.<\/em>
\nDen besinningsl\u00f6sa d\u00f6den hugger ner m\u00e4nskligheten.<\/em>
\nIbland bygger vi ett tempel,<\/em>
\nibland g\u00f6r vi en boning.<\/em>
\nMen n\u00e4r br\u00f6derna \u00e4rver det, delar de upp det.<\/em>
\nIbland r\u00e5der splittring i landet,<\/em>
\nmen sedan stiger floden och sk\u00f6ljer allting bort.<\/em>
\nTrollsl\u00e4ndorna flyger snabbt \u00f6ver floden.<\/em>
\nDe lyfter sina ansikten mot solen.<\/em>
\nPl\u00f6tsligt finns d\u00e4r ingenting.<\/em>
\nDen sovande och d\u00f6de liknar varandra.<\/em>
\nD\u00f6dens bild kan inte tecknas<\/em>
\nUrsprungsm\u00e4nniskan fick inte gudarnas v\u00e4lsignelse.<\/em><\/p>\n