{"id":16028,"date":"2025-01-28T14:52:44","date_gmt":"2025-01-28T13:52:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/?page_id=16028"},"modified":"2025-01-29T10:30:07","modified_gmt":"2025-01-29T09:30:07","slug":"amnesplanerna-for-scienceprogrammet-spetskurser-och-specialiseringskursen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/amnesplanerna-for-scienceprogrammet-spetskurser-och-specialiseringskursen\/","title":{"rendered":"\u00c4mnesplanerna f\u00f6r Scienceprogrammet spetskurser och specialiseringskursen"},"content":{"rendered":"<p><em>H\u00e4r hittar du information om \u00e4mnesplanerna f\u00f6r Scienceprogrammets spetskurser och specialiseringskursen och l\u00e4ngst ner p\u00e5 sidan finns en lista p\u00e5 valbara kurser.<\/em><\/p>\n<hr \/>\n<p>\u00c4mne och niv\u00e5:<\/p>\n<h3>Naturvetenskaplig spets A, niv\u00e5 1 \u2013 Fysik spets 1<\/h3>\n<p><strong>Beskrivning av inneh\u00e5ll:\u00a0<\/strong><\/p>\n<p>Spets\u00e4mnet erbjuder en f\u00f6rdjupning och breddning inom fysik\u00e4mnet, med utg\u00e5ngspunkt i undervisningen fr\u00e5n de ordinarie niv\u00e5erna i fysik\u00e4mnet men med ett \u00f6kat fokus p\u00e5 avancerad probleml\u00f6sning samt \u00e4mnesrelevanta tekniker och metoder. Dessa f\u00e5r ett st\u00f6rre utrymme \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt i det ordinarie \u00e4mnet.<\/p>\n<p><strong>Studierna i \u00e4mnet behandlar:\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>F\u00f6rdjupade fr\u00e5gest\u00e4llningar samt st\u00f6rre och mer omf\u00e5ngsrika fysikproblem \u00e4n de som ryms inom det ordinarie fysik\u00e4mnet. Tidigare t\u00e4vlingsproblem fr\u00e5n nationella och internationella fysikt\u00e4vlingar anv\u00e4nds f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en h\u00f6g niv\u00e5 och kvalitet. Probleml\u00f6sningen st\u00e4ller h\u00f6gre krav p\u00e5 anv\u00e4ndningen av den avancerade matematik som introduceras under gymnasietiden.<\/li>\n<li>Mer omf\u00e5ngsrika laborationer d\u00e4r den unders\u00f6kande och iterativa processen ges mer utrymme \u00e4n i det ordinarie fysik\u00e4mnet. Exempelvis kan elever identifiera brister i m\u00e4tnoggrannhet i ett experiment, dra slutsatser och f\u00f6rb\u00e4ttra sina metoder f\u00f6r att n\u00e5 mer tillf\u00f6rlitliga resultat. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt utvecklas f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r den vetenskapliga metodens syfte och arbetss\u00e4tt.<\/li>\n<li>Inom fysikomr\u00e5det relevanta verktyg, vilka f\u00e5r begr\u00e4nsad plats i det ordinarie fysik\u00e4mnet. H\u00e4r kan som exempel ges ett st\u00f6rre utrymme f\u00f6r programmering, numeriska metoder och simuleringar och hur man anv\u00e4nder dessa inom fysik\u00e4mnet. Tv\u00e5 tydliga exempel kan vara simulering av kast med luftmotst\u00e5nd och Magnuseffekten samt simulering av planetbanor. Ett annat exempel kan vara f\u00f6rdjupad statistisk analys av m\u00e4tdata i syfte att kunna dra tillf\u00f6rlitliga slutsatser.<\/li>\n<li>Ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 naturvetenskapliga uttrycksformer s\u00e5som muntliga f\u00f6redrag och f\u00f6rfattande av vetenskapliga rapporter.<\/li>\n<li>En mer frekvent och djupg\u00e5ende koppling till aktuella forskningsomr\u00e5den inom fysiken \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt i det ordinarie fysik\u00e4mnet.<\/li>\n<\/ul>\n<hr \/>\n<p>\u00c4mne och niv\u00e5:<\/p>\n<h3>Naturvetenskaplig spets A, niv\u00e5 2 \u2013 Fysik spets 2<\/h3>\n<p><strong>Beskrivning av inneh\u00e5ll:\u00a0<\/strong><\/p>\n<p>Spets\u00e4mnet erbjuder en f\u00f6rdjupning och breddning inom fysik\u00e4mnet, med inslag av \u00e4mnesomr\u00e5den som vanligtvis introduceras f\u00f6rst p\u00e5 universitetsniv\u00e5, s\u00e5som exempelvis fourierserier och kvantmekanik. H\u00e4r ges ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 avancerad probleml\u00f6sning samt tekniker och metoder som inte ryms inom det ordinarie fysik\u00e4mnet.<\/p>\n<p><strong>Studierna i \u00e4mnet behandlar:\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>F\u00f6rdjupade fr\u00e5gest\u00e4llningar samt st\u00f6rre och mer omf\u00e5ngsrika fysikproblem \u00e4n de som ryms inom det ordinarie fysik\u00e4mnet. Tidigare t\u00e4vlingsproblem fr\u00e5n nationella och internationella fysikt\u00e4vlingar anv\u00e4nds f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en h\u00f6g niv\u00e5 och kvalitet. Probleml\u00f6sningen st\u00e4ller h\u00f6gre krav p\u00e5 anv\u00e4ndningen av den avancerade matematik som introduceras under gymnasietiden.<\/li>\n<li>Spets\u00e4mnet inkluderar matematik som inte ing\u00e5r i gymnasiets ordinarie \u00e4mnesplaner f\u00f6r att kunna l\u00f6sa de problem vi har i fysiken. Som exempel kan ges att vi kan ber\u00f6ra partiella differentialekvationer f\u00f6r att kunna studera, l\u00f6sa och anv\u00e4nda oss av v\u00e5gekvationen och Schr\u00f6dingerekvationen. H\u00e4r m\u00e5ste vi d\u00e5 ocks\u00e5 behandla partiell integrering om vi i den avancerade v\u00e5gr\u00f6relsel\u00e4ran skall kunna anv\u00e4nda oss av fourierserier f\u00f6r att beskriva en v\u00e5gform.<\/li>\n<li>Mer omf\u00e5ngsrika laborationer d\u00e4r den unders\u00f6kande och iterativa processen ges mer utrymme \u00e4n i det ordinarie fysik\u00e4mnet. Exempelvis kan elever identifiera brister i m\u00e4tnoggrannhet i ett experiment, dra slutsatser och f\u00f6rb\u00e4ttra sina metoder f\u00f6r att n\u00e5 mer tillf\u00f6rlitliga resultat. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt utvecklas f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r den vetenskapliga metodens syfte och arbetss\u00e4tt. Vi kan ocks\u00e5 h\u00e4r arbeta med st\u00f6rre och l\u00e4ngre experimentella projekt d\u00e4r eleverna under en l\u00e4ngre tid ges m\u00f6jlighet att f\u00f6rb\u00e4ttra sina experimentella metoder.<\/li>\n<li>Inom fysikomr\u00e5det relevanta verktyg, vilka f\u00e5r begr\u00e4nsad plats i det ordinarie fysik\u00e4mnet. H\u00e4r kan som exempel ges ett st\u00f6rre utrymme f\u00f6r programmering, numeriska metoder och simuleringar och hur man anv\u00e4nder dessa inom fysik\u00e4mnet. H\u00e4r kan man exempelvis l\u00f6sa differentialekvationer numeriskt f\u00f6r att studera tidsutvecklingen av ett valt fysikaliskt system. Ett annat exempel kan vara f\u00f6rdjupad statistisk analys av m\u00e4tdata f\u00f6r att dra tillf\u00f6rlitliga slutsatser.<\/li>\n<li>Ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 naturvetenskapliga uttrycksformer s\u00e5 som muntliga f\u00f6redrag och f\u00f6rfattande av vetenskapliga rapporter. Under \u00e4mnets g\u00e5ng n\u00e4rmar sig dessa uttrycksformer den niv\u00e5 som kr\u00e4vs p\u00e5 universitet.<\/li>\n<li>Spets\u00e4mnet har en frekvent och djupg\u00e5ende koppling till aktuella forskningsomr\u00e5den inom fysik, vilket ger eleverna insikt i och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det senaste inom \u00e4mnet.<\/li>\n<\/ul>\n<hr \/>\n<p>\u00c4mne och niv\u00e5:<\/p>\n<h3>Naturvetenskaplig spets B \u2013 Biokemi, niv\u00e5 1, 100 p<\/h3>\n<p><strong>Beskrivning av inneh\u00e5ll:<\/strong><\/p>\n<p>\u00c4mnet \u00e4r en f\u00f6rdjupning av kemi och biologi med fokus p\u00e5 biokemi. \u00c4mnet syftar till att ge eleverna f\u00f6rdjupande kunskaper inom kemi och biologi och ge en introduktion till biokemi. Biokemi \u00e4r en central vetenskap i bioteknologi, genetik och l\u00e4kemedelsutveckling, omr\u00e5den d\u00e4r Sverige historiskt sett varit v\u00e4rldsledande.<\/p>\n<p>\u00c4mnet syftar vidare till att f\u00f6rbereda eleverna p\u00e5 ett akademiskt arbets- och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. Undervisningen sker i olika former med en tydlig struktur d\u00e4r eleverna l\u00e4r sig biokemiska begrepp, viktiga processer och till\u00e4mpningar inom biokemin. F\u00f6rm\u00e5gor som tr\u00e4nas \u00e4r att tillgodog\u00f6ra sig vetenskapliga texter, utveckla sin f\u00f6rm\u00e5ga att utrycka sig akademiskt i tal och skrift samt anv\u00e4nda olika kommunikationsformer som \u00e4r vanliga inom naturvetenskapen. Undervisningen vilar p\u00e5 biokemiska metoder d\u00e4r eleverna f\u00e5r kunskaper om olika viktiga tekniker och \u00e4ven tr\u00e4nas i att planera, utf\u00f6ra, utv\u00e4rdera och diskutera laborationer inom omr\u00e5det.<\/p>\n<p>Betygs\u00e4ttning i \u00e4mnet sker utifr\u00e5n de nationella betygskriterierna som anges i den aktuella \u00e4mnesplanen.<\/p>\n<p><strong>Studierna i \u00e4mnet behandlar:\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>F\u00f6rdjupning och breddning inom biokemi, till exempel biomolekyler och cellers biokemiska processer.<\/li>\n<li>Begrepp, teorier, modeller och metoder inom Biokemi s\u00e5som till exempel grundl\u00e4ggande genreglering, biokemiska interaktioner i vattenl\u00f6sning och termodynamik i biokemiska processer.<\/li>\n<li>S\u00f6kning, granskning, v\u00e4rdering och tolkning av information fr\u00e5n olika typer av k\u00e4llor, t. ex vetenskapliga artiklar.<\/li>\n<li>Grundl\u00e4ggande biokemiska arbetsmetoder s\u00e5som till exempel gelelektrofores, centrifugering, kromatografi och spektrofotometri.<\/li>\n<li>Formulering av fr\u00e5gest\u00e4llningar samt planering, riskbed\u00f6mning och utf\u00f6rande av systematiska biokemiska experiment. Bearbetning och analys av data, v\u00e4rdering av metod och resultat samt olika former av redovisning genom till exempel laborationer i grundl\u00e4ggande biokemiska arbetsmetoder.<\/li>\n<li>Biokemins betydelse f\u00f6r vetenskap, individ och samh\u00e4lle, som till exempel biokemins historia, viktiga biokemiska uppt\u00e4ckter s\u00e5som PCR, biokemins roll f\u00f6r ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle, biokemiska principer f\u00f6r l\u00e4kedelstillverkning och utveckling av biokemiska analysmetoder.<\/li>\n<\/ul>\n<hr \/>\n<p>\u00c4mne och niv\u00e5:<\/p>\n<h3>Naturvetenskaplig spets B \u2013 Biokemi, niv\u00e5 2, 100 p<\/h3>\n<p><strong>Beskrivning av inneh\u00e5ll:<\/strong><\/p>\n<p>\u00c4mnet syftar till att ge f\u00f6rdjupade kunskaper och \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r Biokemin genom att till stor del bygga vidare p\u00e5 grunderna i Biokemi niv\u00e5 1.<\/p>\n<p>M\u00e5nga av framtidens utmaningar kommer att kr\u00e4va medborgare med djupg\u00e5ende kunskaper i biokemi, exempelvis f\u00f6r att utveckla nya l\u00e4kemedel, skapa h\u00e5llbara l\u00f6sningar p\u00e5 milj\u00f6problem, \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r sjukdomars mekanismer samt bidra till innovationer inom diagnostik och medicinteknik. Studier i biokemi fr\u00e4mjar dessutom elevernas kritiska t\u00e4nkande och tv\u00e4rvetenskapliga kompetens, samtidigt som de ger insikter i forskningens betydelse och kan v\u00e4cka intresse f\u00f6r vidare studier inom andra naturvetenskapliga omr\u00e5den.<\/p>\n<p>\u00c4mnet syftar ocks\u00e5 till att f\u00f6rbereda eleverna f\u00f6r ett akademiskt arbetss\u00e4tt och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt. Undervisningen bedrivs i olika former med en tydlig struktur som ger eleverna m\u00f6jlighet att f\u00f6rdjupa sina kunskaper om avancerade biokemiska begrepp, centrala processer och till\u00e4mpningar inom biokemin. Eleverna tr\u00e4nas i att ta till sig vetenskapliga texter, utveckla sin f\u00f6rm\u00e5ga att utrycka sig akademiskt i b\u00e5de tal och skrift samt anv\u00e4nda kommunikationsformer som \u00e4r vanliga inom naturvetenskapliga \u00e4mnen. De introduceras till forskningsinriktade artiklar p\u00e5 engelska och utvecklar sin f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00f6ka, v\u00e4lja, analysera och v\u00e4rdera information.<\/p>\n<p>Undervisningen \u00e4r f\u00f6rankrad i biokemiska metoder, d\u00e4r eleverna f\u00e5r kunskaper om centrala tekniker samt \u00f6vas i att planera, genomf\u00f6ra, utv\u00e4rdera och diskutera laborationer inom \u00e4mnesomr\u00e5det. Betyg s\u00e4tts i enlighet med de nationella kriterier som anges i den aktuella \u00e4mnesplanen.<\/p>\n<p><strong>Studierna i \u00e4mnet behandlar:\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>F\u00f6rdjupning och breddning inom Biokemi, till exempel cellers biokemiska processer s\u00e5som cellandningen och fotosyntesen.<\/li>\n<li>Begrepp, teorier, modeller och metoder som \u00e4r relevanta f\u00f6r \u00e4mnesomr\u00e5det. Till exempel genreglering hos eukaryoter, enzymers funktion och kinetik, cellsignalering och ribozymer.<\/li>\n<li>Relevant forskning inom biokemi genom till exempel litteraturstudier av aktuella artiklar fr\u00e5n h\u00f6gt renommerade tidskrifter.<\/li>\n<li>S\u00f6kning, granskning, v\u00e4rdering och tolkning av information fr\u00e5n olika typer av k\u00e4llor, till exempel artiklar om olika till\u00e4mpningar av biokemiska fenomen och tekniker.<\/li>\n<li>Avancerade biokemiska experiment s\u00e5som exempelvis Crispr Cas9, site directed mutagenesis och ELISA.<\/li>\n<li>Formulering av fr\u00e5gest\u00e4llningar samt planering, riskbed\u00f6mning och utf\u00f6rande av systematiska unders\u00f6kningar. Insamling, bearbetning och analys av data, v\u00e4rdering av metod och resultat samt redovisning genom till exempel omf\u00e5ngsrika laborationer som kan kopplas samman till en l\u00e4ngre sammanh\u00e4ngande laboration \u00f6ver flera veckor.<\/li>\n<li>Naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer, till exempel planschutst\u00e4llningar, rapporter, reportage och seminarier.<\/li>\n<li>\u00c4mnesomr\u00e5dets betydelse f\u00f6r vetenskap, individ och samh\u00e4lle, s\u00e5som exempelvis l\u00e4kemedelsutveckling, genterapi, biokemins kopplingar till olika sjukdomstillst\u00e5nd hos m\u00e4nniskan, biokemins roll inom milj\u00f6kemi och h\u00e5llbar utveckling, och etiska aspekter p\u00e5 biokemiska till\u00e4mpningar.<\/li>\n<\/ul>\n<hr \/>\n<p>\u00c4mne och niv\u00e5:<\/p>\n<h3>Matematik specialisering B \u2013 Programmering, maskininl\u00e4rning och AI, niv\u00e5 1, 100 p<\/h3>\n<p><strong>Beskrivning av inneh\u00e5ll:<\/strong><\/p>\n<p>Den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) skapar nya m\u00f6jligheter och krav p\u00e5 dagens samh\u00e4lle. I en alltmer digitaliserad v\u00e4rld blir f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r AI och dataanalys centrala f\u00e4rdigheter. \u00c4mnet ska syfta till att ge gymnasieeleverna en djupare f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r matematikens roll i denna nya samh\u00e4llsstruktur och hur programmering anv\u00e4nds f\u00f6r att till\u00e4mpa matematiken i omr\u00e5det AI. Ut\u00f6ver det ska \u00e4mnet ge eleverna kunskaper om centrala begrepp och tekniker inom AI samt ge en \u00f6verblick av AI och dess till\u00e4mpningar.<\/p>\n<p>Genom att integrera programmering och AI i matematikundervisningen f\u00e5r eleverna en introduktion till verktyg och metoder som blir viktiga f\u00f6r framtidens yrken samt se hur matematiken kan till\u00e4mpas.<\/p>\n<p>\u00c4mnet ska kombinera teoretiska och praktiska moment, d\u00e4r eleverna genom laborativa \u00f6vningar ges m\u00f6jlighet att utveckla en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad AI \u00e4r. \u00c4mnet ska introducera grunderna i maskininl\u00e4rning och ge eleverna insikt i dess till\u00e4mpningar.<\/p>\n<p>Betygs\u00e4ttning i \u00e4mnet sker utifr\u00e5n de nationella betygskriterierna som anges i den aktuella \u00e4mnesplanen.<\/p>\n<p><strong>Studierna i \u00e4mnet behandlar:\u00a0<\/strong><\/p>\n<ul>\n<li>Definition av AI samt centrala begrepp inom omr\u00e5det.<\/li>\n<li>\u00d6versikt \u00f6ver anv\u00e4ndningen av AI och de olika grenarna som finns inom AI samt vilka drivkrafter som ligger bakom utvecklingen av AI.<\/li>\n<li>Introduktion till matematiken bakom AI. D\u00e4r \u00e4mnet tar upp omr\u00e5den s\u00e5som till exempel linj\u00e4r algebra, statistik, sannolikhet, diskret matematik och numerisk analys.<\/li>\n<li>\u00d6versikt av metoder och algoritmer som anv\u00e4nds inom AI, d\u00e4ribland beslutstr\u00e4d, regression samt \u00f6vervakat och o\u00f6vervakat l\u00e4rande.<\/li>\n<li>Principer f\u00f6r vanliga tekniker inom AI och olika metoders styrkor och svagheter, d\u00e4ribland s\u00f6kalgoritmer, klassificering, prediktion och maskininl\u00e4rning.<\/li>\n<li>Metoder f\u00f6r tr\u00e4ning av maskininl\u00e4rningssystem, d\u00e4ribland m\u00e4rkt och om\u00e4rkt data samt tr\u00e4nings- och testdata.<\/li>\n<\/ul>\n<hr \/>\n<p><strong>Exempel p\u00e5 valbara kurser\u00a0<\/strong>inom individuellt val och programf\u00f6rdjupning (urvalet kan variera).<\/p>\n<ul>\n<li>Fysik niv\u00e5 2<\/li>\n<li>Biologi niv\u00e5 2<\/li>\n<li>Kemi niv\u00e5 2<\/li>\n<li>Matematik specialisering B<\/li>\n<li>Programmering, maskininl\u00e4rning och AI niv\u00e5 1<\/li>\n<li>Utmanande matematik \u2013 l\u00e4ses p\u00e5 Stockholm universitet 7,5 hp<\/li>\n<li>Musikakademin 200 p<\/li>\n<li>Scenisk gestaltning niv\u00e5 1<\/li>\n<li>Latin spr\u00e5k och kultur niv\u00e5 1<\/li>\n<li>Engelska niv\u00e5 3<\/li>\n<li>Moderna spr\u00e5k (spanska, tyska, franska, italienska)<\/li>\n<li>Bild niv\u00e5 1b<\/li>\n<li>Psykologi niv\u00e5 1 och 2<\/li>\n<li>Filosofi niv\u00e5 1 och 2<\/li>\n<li>Idrott och h\u00e4lsa niv\u00e5 2<\/li>\n<li>Fotografisk bild niv\u00e5 1<\/li>\n<li>Digitalt skapande niv\u00e5 1<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u00e4r hittar du information om \u00e4mnesplanerna f\u00f6r Scienceprogrammets spetskurser och specialiseringskursen och l\u00e4ngst ner p\u00e5 sidan finns en lista p\u00e5 valbara kurser. \u00c4mne och niv\u00e5: Naturvetenskaplig spets A, niv\u00e5 1 \u2013 Fysik spets 1 Beskrivning av inneh\u00e5ll:\u00a0 Spets\u00e4mnet erbjuder en f\u00f6rdjupning och breddning inom fysik\u00e4mnet, med utg\u00e5ngspunkt i undervisningen fr\u00e5n de ordinarie niv\u00e5erna i fysik\u00e4mnet [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-16028","page","type-page","status-publish","hentry"],"blocksy_meta":[],"rttpg_featured_image_url":null,"rttpg_author":{"display_name":"camilla","author_link":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/author\/camilla\/"},"rttpg_comment":0,"rttpg_category":null,"rttpg_excerpt":"H\u00e4r hittar du information om \u00e4mnesplanerna f\u00f6r Scienceprogrammets spetskurser och specialiseringskursen och l\u00e4ngst ner p\u00e5 sidan finns en lista p\u00e5 valbara kurser. \u00c4mne och niv\u00e5: Naturvetenskaplig spets A, niv\u00e5 1 \u2013 Fysik spets 1 Beskrivning av inneh\u00e5ll:\u00a0 Spets\u00e4mnet erbjuder en f\u00f6rdjupning och breddning inom fysik\u00e4mnet, med utg\u00e5ngspunkt i undervisningen fr\u00e5n de ordinarie niv\u00e5erna i fysik\u00e4mnet&hellip;","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16028","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=16028"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/16028\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europaskolan.se\/strangnas\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=16028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}