Europaskolan Rogge ligger i Benninge, som inte bara är ett naturskönt område på Långberget. Det är också en anrik plats för utbildning, som en del av skolstaden Strängnäs. Här startades den populära Benninge Hemskola år 1908, av entreprenören Eva Sack. I nästan 80 år fick framför allt kvinnor lära sig allt från djurskötsel och slakt till vävning, matlagning och heminredning. Följ med på Benninges tidsresa fram till i dag, när ”Sackska huset” är en del av Europaskolan Rogge – och cirkeln är sluten.
Benninge Hemskola 1908
Att lära unga kvinnor ”allt till ett hems vårdande hörande sysslor”, det var syftet med Benninge Hemskola. Här skulle, kort sagt, allt ingå som man behöver veta för att sköta ett hem – inklusive hälsolära och barnavård.
Bakom Benninge Hemskola stod friherrinnan Eva Sack, född 1869 i Fogdö socken, en kvinna som visade sig vara en sann entreprenör. Redan som barn på godset Bergshammar vävde hon egna handdukar till lekstugan, och hon höll även kurser i sömnad och vävning för traktens statarbarn.
Trots sin adliga titel skaffade sig Eva en gedigen utbildning, både inom teknik och konstindustri, i Stockholm. Efter en tid på Handarbetets Vänner kände hon att tjänsten som assistent inte var tillräckligt givande. I stället flyttade hon till Malmö för att öppna hemslöjdsbod tillsammans med en skånsk väninna. Här väntade en slitsam tid, där butiksinnehavarna ”ängsligt spanade genom fönstret efter kunder” för att få mat på bordet. Affärerna tog dock senare fart och de startade en lyckad export av spånkorgar. Så småningom blev Eva handplockad till det som skulle bli Nordiska Kompaniet, mer känt som NK. Här ansvarade hon för antikvitetsavdelningen. Efter detta återvände hon till Handarbetets Vänner men nu som direktris. År 1907 satte dock allvarlig sjukdom stopp för vidare arbete. Eva återvände till sitt barndomshem Bergshammar för konvalescens, men var hela tiden ”vid gladt mod” enligt omgivningen. Det var också nu som idén om en hushållsskola tog form.
Hushållsskola för alla samhällsklasser
Att som kvinna starta en hushållsskola i tider av kamp för rösträtt och ökad jämlikhet sågs av vissa som kontroversiellt. Men tanken bakom skolan var inte bara att lära ut hemmets sysslor utan också att sprida kunskap om hemarbetet och därmed öka omvärldens förståelse för dess värde.
”Andra må gärna utbilda kvinnan till en politikens och det sociala arbetets framtidskraft, jag ämnar hålla mig till den begränsade plats vi kalla hemmets område.”
Det var Eva Sacks egna ord när hon presenterade sin idé inför en artikel i tidningen Idun.
Målet med hushållsskolan var att utbilda kvinnor från alla samhällsklasser. På så vis skulle också husmodern som arbetsgivare ha en bättre förståelse för sina anställdas sysslor.
Eva Sacks idé var lyckosam. Benninge Hemskola tog emot den första elevkullen år 1908, med Eva själv som rektor. Skolan, som byggdes på Långberget i Strängnäs, fick därefter ett mycket gott renommé. Den lockade studerande från hela landet, inte minst från Stockholm, för att lära sig allt från sömnad och syltning till slakt. (Det sistnämnda med ”svimfärdig uppsyn” hos vissa elever, enligt vittnesmål från skolans lärare.)
I Fredrika Bremer-förbundets tidning Dagny kunde man år 1909 läsa följande annons från hushållsskolan i Benninge:
Finurlig utbyggnad 1912–13
Några år efter skolstarten behövdes mer plats för eleverna. Vissa bodde ju på skolan och som mest kunde varje elevrum delas av tre kvinnor. Lösningen var delvis att inkvartera en del elever på andra sidan vägen, på Villa Fridhem. Denna gård bistod för övrigt också med både brunns- och sjövatten, då Benninge inte hade någon egen vattentäkt.
För att kunna bygga till en extra våning på skolans tvåvåningshus, tog Eva Sack vara på ett finurligt kryphål i lagen. Det behövdes nämligen inte bygglov för att ”få bygga på en våning på ett befintligt hus”. Huset fick därmed sin något ovanliga konstruktion …
Benninge Lanthushållsskola 1916
”Alla lanthushållsskolor ska få statsbidrag!” Det var ett välkommet riksdagsbeslut år 1912. Södermanlands läns landsting tog fasta på detta och ville inrätta en lanthushållsskola. Här var förstås Benninge av intresse.
Benninge Hemskola omvandlades nu till en lanthushållsskola – till Eva Sacks glädje. Hennes skola fick därmed en fastare form, och dessutom anslag från både stat och landsting.
Undervisningen utökades nu med djurskötsel, då två kor (fler fick inte plats!) hämtades från Evas barndomshem Bergshammar. Några getter, grisar och höns fick också komplettera studierna.
Ny ägare, djurstallar och fruktträdgård
I början av 1920-talet blåste förändringens vindar. Med vacklande hälsa beslöt sig Eva Sack för att sälja skolan, och hon gick sedan ur tiden 1931.
Skolans nya ägare blev Signe Johansson, som tidigare varit föreståndarinna för en annan lanthushållsskola: i Skåne. Tillsammans med sin kollega och goda vän Agda Vikström, tog Signe över verksamheten på Benninge.
Lanthushållsskolan fortsatte sedan att växa med framgång. År 1930 byggdes ”Röda flygeln” och åtta år senare köptes grannfastigheten Söderbacka, som bland annat gav skolan fler elevrum och ännu ett hemkök.
Skolan fick nu också en egen dignande fruktträdgård, som låg vid platsen för det nutida äldreboendet Mariagården. Härifrån hämtades mycket råvaror till saftning och syltning.
Att ha ett eget skoljordbruk var viktigt för en lanthushållsskola, men här höll det på att gå åt pipan. Det var till och med tal om att flytta skolan, innan problemet löstes. Benninge fick nämligen dispens att undervisa i nötkreatursskötsel och mjölkning på närbelägna Ulfhälls lantbruksskola.
Landstinget, som tidigare hade hyrt Benninge Lanthushållsskola, köpte den 1945 och tog därmed helt över ansvaret. Nu skulle skolan byggas ut ännu mer, bland annat med svinalängor.
Det var inte alla villaägare vid Långberget som var positiva till att få grisar som grannar men deras protester hjälpte föga: År 1946 byggdes djurstallar på Långberget strax ovanför villasamhället. Signe Johansson fick dock inte uppleva detta, då hon gick bort samma år, men Agda Vikström tog över – och kom att verka på skolan i hela 35 år!
Gymnasieskola på 1970-talet
År 1971 blev Benninge Lanthushållsskola omvandlad till gymnasieskola, med specialkurser inom konsumtions- och hushållsområdet. Här kunde eleverna välja mellan att studera per termin eller helår. Nu tog skolan förstås också emot både kvinnliga och manliga elever.
Att konsumtionslinjen var en omtyckt utbildning framgår bland annat av en före detta elevs positiva omdöme, i en intervju för Eskilstuna-Kuriren:
”Jag och en kompis gick ettårig hushållsskola på Benninge i Strängnäs, och det året blev en enda lång njutning. Hur roligt som helst att lära sig allt detta, att sy, knyppla och brodera, mangla, stycka kött, möblera ett rum och allt däremellan.” (Källa: Eskilstuna-Kuriren.)
Under 70-talet minskade dock antalet sökande till Benninge. Utbildnings- och kulturnämnden i Strängnäs fick vid flera tillfällen ta ställning till om verksamheten verkligen skulle fortsätta.
År 1987 fick Benninge gymnasieskola till slut stängas, trots protester från både elever och lärare.
Friskolan Europaskolan Rogge år 2008
Under de kommande åren användes Benningeskolans lokaler för kommunal vuxenutbildning, men stod också delvis oanvända. Det skulle sedan dröja till efter nästa sekelskifte innan en ny skola etablerades på Långberget.
Nästan exakt 100 år efter starten för Eva Sacks hemskola var det dags. Då beslutade den ideella Stiftelsen Europaskolan att komplettera det fristående gymnasiet Europaskolan Strängnäs med en grundskola.
År 2008 slog Europaskolan Rogge upp portarna i Benninge, för att välkomna elever till ett nytt högstadium. Några år senare utökades skolan även med ett mellanstadium.
Benninge kamratförening och Benninge stipendiefond
År 1989, två år efter skolans nedläggning, hade Benninge kamratförening grundats: en mycket uppskattad förening för de elever som en gång gått på skolan.
När föreningen lades ner år 2014 överförde de en summa pengar till Europaskolan Rogge.
Tanken var att dessa medel skulle användas till elevstipendier i Benninge kamratförenings anda, för att
- stärka och utveckla grundläggande hantering av svensk mat (husmanskost)
- uppmuntra till ekologisk produktion av matråvaror
- främja textil utbildning.
Varje år sedan dess delas varsitt stipendium ut till två avgångselever på Europaskolan Rogge. Stipendierna består av 1 000 kronor vardera, och ges till elever som särskilt har utmärkt sig inom textilslöjd samt hem- och konsumentkunskap.
Sackska huset och Benninge i dag
I dag är Benninge återigen ett levande skolområde, där Eva Sacks gärning lever kvar. Det ursprungliga röda trähuset har fortfarande namnet Sackska huset, och här finns i dag personalutrymmen och en tekniksal. De två översta planen återinvigdes år 2021 med nyrenoverade utrymmen för eleverna.
Överst i Sackska huset finns nu elevernas egna trivsellokaler som har namnet ”Ladan” (beroende på att dessa tidigare låg i just en lada). Här har eleverna nio rum på två plan, för avkoppling och aktivitet mellan lektionerna. Såväl pingisbord som sköna soffor står till deras förfogande, och det finns även ett café. På Ladan erbjuds också läxhjälp för hela skolan, efter skoltid.
Kanske torkas disken just med tidigare elevers studiealster? På Europaskolan Rogge används nämligen fortfarande handvävda handdukar från hushållsskolans tid. Elevstipendiet fortsätter att delas ut, helt i Benninge kamratförenings anda, och än i dag kommer skolans naturnära läge till nytta, liksom det bekväma avståndet till Strängnäs resecentrum.
Men framför allt: Precis som Eva Sacks hemskola är Europaskolan en skola som vill göra skillnad, både för den enskilde eleven och i samhället. Cirkeln är sluten.
Vill du veta mer?
På Sörmlands läns museum finns Benninge-samlingen: en stor samling av många alster av tidigare elever på Benninge Lanthushållsskola, bland annat handvävda handdukar och kläder, anteckningsböcker, hushållsböcker, fotografier och övriga föremål från Benninge.
Museet anser att Benninge-samlingen är viktig att bevara, då den är en av de viktigaste samlingarna inom ”Skolsamlingen” och illustrerar Strängnäs historia som lärostad:
”Benninge har en stark lokal förankring och historia i Strängnäs.” / – – – / Då Benninge är en stor del av Strängnäs lokalhistoria skulle samlingen kunna bedömas ha en stor kulturhistorisk potential.”
Källor: Sörmlands läns museum, Dagny: en tidning för den svenska kvinnorörelsen; En historik om Benningeskolan, av Sven Thorgren; Idun: en veckotidning för ”kvinnan och hemmet”; Benninge 1908–1972 av Anna-Maria Andersson, samt Yvonne Hedman, elev på Benninge 1976.