Trots utmanande förutsättningar nådde Europaskolan Malmköpings niondeklassare osannolikt bra studieresultat förra läsåret. – Hårt och målmedvetet arbete, kontinuitet och en förståelse för elevernas förutsättningar är nycklarna, säger rektor och vd Stephan Eriksson.
Läsåret 2020/2021 är en milstolpe i Europaskolan Malmköpings historia. Niorna som lämnade skolan i somras var den första årskull som gått på skolan sedan årskurs 4. Glädjande är också att avgångsklasserna sammantaget lyckades nå väldigt fina studieresultat. Vi tog en pratstund med rektor Stephan Eriksson och biträdande rektor Ola Walfridson för att höra efter hur elever, lärare och skolledning tillsammans arbetat för att göra det avslutade läsåret till skolans kanske bästa någonsin.
– Vi har haft bra kontinuitet på personalsidan. Dessutom har vi jobbat hårt med förståelse för och bemötande av eleverna samt haft fokus på elevorienterat ledarskap. Våra medarbetare ställer upp på det målmedvetna kvalitetsarbete som ledningen drivit och fortfarande driver, säger Stephan Eriksson.
Malmköping har drygt 2 000 invånare och Europaskolan Malmköping är ortens enda skola i årskurs 4–9. De grundläggande förutsättningarna är därmed goda.
– Europaskolan erbjuder en högkvalitativ skola på en liten ort. Men utmaningarna sett till vilken typ av ort vi verkar på är stora, säger Stephan Eriksson.
De socioekonomiska förutsättningarna är utmanande, det vill säga vilken bakgrund eleverna har sett till sina föräldrars utbildning, inkomst och var eleverna är födda. Varje år tar Skolverket, tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB), fram ett så kallat socioekonomiskt index mot bakgrund av dessa förutsättningar. Detta index genererar ett modellberäknat värde som svarar på vilka studieresultat varje skola i landet bör uppnå. Europaskolan Malmköpings index 2021 landade på 156 vilket är betydligt högre index än året innan. Ju högre index, desto större utmaning.
– Det här visar att vi jämfört med andra skolor fått en ännu större utmaning sett till elevernas socioekonomiska bakgrund. Under några år har index förändrats från 110 till 156, berättar Ola Walfridson.
Skolverkets index visar att av Sveriges nästan 4 800 skolor hamnar Europaskolan Malmköping på 85:e percentilen. Det innebär att cirka 15 procent av landets skolor har mer utmanande förutsättningar än Europaskolan Malmköping. Omvänt så har drygt 4 000 skolor bättre socioekonomiska förutsättningar.
– Därför är det glädjande att konstatera att nästan åtta av tio niondeklassare lämnade oss med godkänt i alla ämnen och att samma höga andel kunde uppvisa behörighet till gymnasiet, säger Stephan Eriksson.
Den som är intresserad av statistik kan också se att det genomsnittliga meritvärdet för de niondeklassare som gick ut våren 2021 landade på 235. Det är klart över det modellberäknade värdet som Skolverket tar fram. När det gäller meritvärdet lyckades flickorna aningen bättre än pojkarna, men det är ändå bland pojkarna det mest anmärkningsvärda skett.
– Både vad gäller godkänt i alla ämnen och behörighet till gymnasiet så presterade pojkarna bättre än flickorna förra läsåret. Men flickorna har inte försämrat sina resultat, det är pojkarna som har lyft sina, förklarar Ola Walfridson.
Rektorerna resonerar vidare om skolans framgångar:
– Tydliga mål och uthållighet har varit viktiga verktyg för att nå målen. Sen tror jag vi är bra på att lyssna på eleverna. Vi har också lyckats jobba bort en ”vi mot dom-kultur”. I dag arbetar skolledning och lärare tillsammans med elever och vårdnadshavare mot våra mål, berättar Ola Walfridson.
När förra läsårets goda studieresultat ska värderas, finns det flera faktorer att väga in. Den kanske viktigaste faktorn är avsaknaden av nationella prov sista åren.
– Om vi hade kunnat genomföra de nationella proven som planerat finns absolut en möjlighet att studieresultaten sett aningen annorlunda ut, men det gäller åt båda håll, säger Stephan Eriksson.
Vilket framgångskoncept är det då som gäller? Vid denna fråga tittar rektorerna på varandra och är sedan helt överens:
– Kontinuiteten på personalsidan, samsyn bland medarbetare kring våra viktigaste fokusområden, ökad pedagogisk kompetens, elevorienterat ledarskap och ständig satsning på elevhälsan är framgångsfaktorerna.
Det finns också utmaningar kring själva satsningarna. Att genomföra dem kostar pengar, och det statliga bidraget för ökad likvärdighet i skolan har varit helt avgörande för Europaskolan Malmköpings uppsving. Utan tilläggsbelopp och statliga likvärdighetspengar hade framgångsresan varit betydligt svårare.
– Så är det, och det är främst till det nuvarande verksamhetsåret vi har satsat på ökad lärartäthet, mindre klasser och fler lärare. Vi har också arbetat hårt med tesen att om vi kan stötta elever med behov blir samtliga elever i klassrummet vinnare. Detta är en viktig faktor bakom att samtliga elever fått bättre förutsättningar att prestera, säger Stephan Eriksson.
Utöver de ekonomiska utmaningarna gäller det även att kunna behålla duktiga medarbetare. Som alltid prioriterar Europaskolan strävan att ge alla elever samma förutsättningar att klara av sin skolgång – det så kallade kompensatoriska uppdraget. Det gäller förstås även i framtiden.
– Sen går det inte att bortse från att barnkullarna i Malmköping kommer minska de kommande åren. Men med tanke på att vi bedriver en väldigt framgångsrik skola på en liten ort i en liten kommun borde det finnas goda förutsättningar att fler elever vill komma till oss, säger Ola Walfridson.
I framtiden ser Ola och Stephan rekryteringen av duktiga pedagoger som avgörande för fortsatt framgång. Redan i annonsen när en ledig tjänst blir tillgänglig, ska det framgå vilken miljö och kultur som gäller i Malmköping.
– Att vara en duktig lärare handlar hos oss om så mycket mer än att fungera i klassrummet. Du behöver förstå eleverna och deras förutsättningar och bakgrund. Vi har lyckats väl med den strategin, men vi är inte nöjda utan vill bli en ännu bättre skola. Vi är övertygade om att vi är på ett vinnande spår, avslutar Stephan Eriksson.
Faktaruta:
|
