Vanliga frågor

Här ger vi svar på era vanligaste frågor och fyller på med nya frågor vartefter de kommer upp.

När börjar terminen?
Höstterminen börjar den 24 augusti. Kallelser kommer att sändas till alla elever.

Hur kommer de nya lokalerna att se ut?
De handlar om renoveringar och ombyggnader inomhus. För planerade ombyggnader och renovering, se inringade delar i ritningar över respektive våningsplan.

Ritning våning 1 >
Ritning våning 2 >
Ritning våning 3 >
Ritning våning 4 >

När kan man komma och se på nya skolan?
Vi kommer att ha ett ”öppet hus” någon gång mellan den 10 och 22 augusti. I dag har vi inte tillgång till lokalerna. En inbjudan kommer att gå ut via mejl eller brev till alla berörda.

Kommunikationer – vad finns det för alternativ?
Det är länstrafikens bussnät som eleverna får använda. Europaskolan anordnar inga transporter. Vi kommer att anpassa våra skoldagar och våra scheman så långt det går efter busstiderna.

Busslinjen – utökas den?
Det är en fråga som kommun/länstrafiken får svara på. Vi vet inte i dag.

Vad gäller för barnen som åker från Flen?
De får ansöka om busskort hos kommunen.

Er verksamhet bygger på humanistisk vetenskaplig grund och ni vill utveckla varje elev till en ansvarstagande individ. På vilket sätt arbetar ni med ansvarstagandet?
I enlighet med läroplanens portalkapitel vilar vår skola på demokratins grunder, de mänskliga rättigheterna, kristen tradition och västerländsk humanism. Skolan ska på olika sätt främja elevernas lärande och utveckling samt stimulera till ett livslångt lärande. Detta gör vi ständigt i vårt fostrande uppdrag och i alla lärandeprocesser. Elevernas tränas i etiska ställningstaganden, lär sig ta ansvar för sig själva, sin lärandeprocess, sina kamratrelationer och hur man på olika sätt kan lösa konflikter. Med stigande ålder ökas ansvaret för att själv i olika processer ta initiativ och ansvar. Ett väldigt konkret exempel är att eleverna själva håller i och leder sina utvecklingssamtal. Ett sådant arbete föregås av att mentor och elev skriver, diskuterar, reflekterar om skolsituationen för att slutligen öva inför utvecklingssamtalet. Syftet är naturligtvis att göra eleven mer medveten om sin egen utveckling mot målen, sin lärandeprocess och att ta ansvar för den.

Humanismens värdegrund innebär tolerans, öppenhet och respekt för vars och ens livsåskådning vilket ligger till grund för mänskliga rättigheter. Den omfattar även ett förhållningssätt som innefattar ständig omprövning av befintlig kunskap vilket utgör vetenskapens grund. Ett samhälle vilar på förmågan att samarbeta och följa överenskomna regler. Här får fostran, utbildning och omsorg avgörande betydelse för såväl moral som medkänsla. Europaskolan har som ambition att ge den enskilda individen goda förutsättningarna för att utvecklas. Både för att ta tillvara på sin begåvning, utveckla en förståelse och respekt för sig själv och sin omgivning. (Citat från Humanism och kunskap)

Ni tar upp begreppet omvärldsorientering. Kommer skolan att erbjuda praktisk arbetslivsorientering?
Ja, vi erbjuder prao i årskurs 7. Prao kan även förekomma i de yngre åldrarna, då enstaka dagar på en arbetsplats och hos en person som är känd av eleven. Vår omvärldssyn grundar sig i första hand på vår relation till övriga europeiska länder. På gymnasiet erbjuds eleverna bildningsresor till andra europeiska länder som komplement till sin utbildning och på den grundskola vi driver i dag genomförs varje år tematiska studier. Dessa handlar om olika länder. Det är också på sikt en plan att fördjupa relationen med vänskolor i de länder där vi erbjuder moderna språk. Detta för att kunna kommunicera digitalt.

De europeiska bildningsidealen, vår gemensamma europeiska kultur och värdegrund, genomsyrar både arbetssätt och de ämnen vi väljer att fördjupa oss i. I samhällsämnena analyserar vi vår omvärld utifrån dagsaktuella frågor, då både med våra europeiska förklaringsmodeller och genom att pröva andra kulturers glasögon.

Vilka språkval kommer ni att erbjuda och från vilken årskurs kommer eleverna att läsa ämnet? Hur små grupper kommer ni att tillåta i de olika språken?
Tyska, franska och spanska. I den grundskola vi driver i dag har vi grupper på cirka 15 elever. Att erbjuda och genomföra språkutbildningen är ett prioriterat område. Språket är ett verktyg för omvärldsorienteringen. Inte minst i ett kulturellt perspektiv. Hur små grupper (exakt) vi kan gå ner i får vi ta ställning till när det blir aktuellt.

Elevtrivsel är en viktig del av er värdegrund. På vilka sätt arbetar ni med värdegrunden? På vilket sätt, rent konkret, skapar man trivsel?
Vi tror på idén om elevens delaktighet. Klassråd, elevråd, pedagogiskt råd och kostråd är fyra arenor där eleverna kan ta upp frågor som är angelägna för dem. Självklart kan eleverna när som helst ta upp saker som de känner är angelägna med sin lärare, mentor eller skolledare.

Trivsel bygger också på respekt för varandra och att alla lever upp till de regler och överenskommelser som vi har på skolan. Vi kommer inledningsvis att använda den plan för likabehandling och kränkande behandling som vi i dag har i verksamheten på vår grundskola i Strängnäs.

Ni har inslag av undervisning på engelska. Vilka ämnen handlar det om?
Det kan röra olika ämnen. Vi har bland annat genomfört delar av undervisningen inom NO på engelska i vår befintliga verksamhet. Skälet till inslagen är att eleverna ska få tillfälle att tillämpa sina språkkunskaper i engelska på ett meningsfullt sätt. Teman och ämnesöverskridande undervisningen, är enligt vår erfarenhet, starkt motivationsskapande.

Era arbetssätt att informera vårdnadshavare är ett exempel på kvalitet och utveckling. Menar ni att ni har en lärplattform och i så fall vilken?  Ni arbetar i en digital miljö, innebär det att varje enskild elev har tillgång till egen dator?
Vi använder ett system som heter SchoolSoft. Vi har mycket goda erfarenheter av användningen, sedan nio år. Man kan inte säga att det är en renodlad lärplattform (LMS). Den erbjuder oss också möjligheter att på ett väl fungerande sätt kommunicera med er vårdnadshavare, ta del av planeringar av lektioner och arbetsområden, dela ut och ta emot uppgifter, ge återkoppling på prov och uppgifter, förbereda och dokumentera utvecklingssamtal, genomföra utvärderingar och mycket mer. Elever och föräldrar har inloggning till samma uppgifter. Eleverna har tillgång till en egen dator i sin utbildning från åk 7 eller möjligen tidigare. Vi arbetar i dag med en modell som integrerar mot Google (Chrome books). Vi kommer också att arbeta med digitala läromedel, vilket i vi i vår nuvarande verksamhet har god erfarenhet av, och vi har därför en hel del kontakter med de förlag som producerar materialet i dag. Vår målsättning, nu när det ges möjlighet med att starta en ny skola från grunden, är att på Malmaskolan ta det digitala steget fullt ut.

Ni skriver att ni strävar efter pedagogisk förnyelse. Vilken forskning, vilken pedagogik lutar ni er verksamhet på? Hur stort utrymme får lärarnas kompetensutveckling?
Det finns väldigt mycket forskning om skolan. Vår idé är att genom forskningen hitta arbetssätt som hjälper oss att skapa bättre resultat i klassrummet. Den absolut mest centrala faktorn är bra lärare. Den tillgängliga skolforskningen pekar i dag relativt entydigt på att en helt avgörande faktor för elevernas resultat i sitt lärande är kompetenta och duktiga lärare. Andreas Schleicher, OECD:s chef för utbildningsfrågor, och Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, pekar också på denna faktor i anslutning till den PISA-rapport som kom under hösten.

När det gäller pedagogiken och didaktiken pekar mycket på värdet av variation. Detta harmonierar också med vårt synsätt att det ska finnas en pedagogisk frihet för lärarna att utforma sin egen undervisning.

Fortbildning genomför vi på flera sätt med personalen. Alltifrån processutveckling till kollaborativt lärande i arbetslagen. (Vi kommer att genomföra utbildning kring lokala pedagogiska planer inledningsvis.)

Här ett axplock ur våra senaste referenser:

John Hattie – Synligt lärande för lärare, Christian Lundahl – Bedömning för lärande, Anders Jönsson – Lärande bedömning, McKinsey-rapporten 2007 – http://mckinseyonsociety.com/how-the-worlds-best-performing-schools-come-out-on-top/, Bo Ahrenfeldt – Förändring som tillstånd, Skolverket – Bedömning för lärande och Dylan Wiliam – Att följa lärande. McKinsey-rapporten 2011

Erbjuder skolan olika profiler för eleverna att välja mellan?
Vi erbjuder inte profiler som eleverna väljer mellan. Möjligheterna till olika val och påverkan finns i första hand inom elevens val. Vi har använt elevens val så att eleven kan konsolidera och fördjupa sig inom valfritt ämne. Våra profilområden som omvärldsorientering, digital miljö och så vidare genomsyrar all undervisning.

Skollunchen har varit en fråga som diskuterats. Hur kommer den att se ut på Europaskolan Malma?
Vi kommer att äta i matsalen tillsammans med eleverna från den kommunala verksamheten läsåret 2015/2016. Det blev klart under maj.